Månadsarkiv: maj 2013

Bokbloggsjerka om favoritformat

I veckans jerka frågar Annika efter vårt favoritformat när det gäller böcker.

Jag gillar fortfarande pocket bäst. Lätt, smidigt och billigt. Men jag har läst mer och mer inbundet då jag fått några recensionsexemplar och jag får väl erkänna att jag gillar det också. Och eftersom jag gillar att läsa på engelska blir det av någon anledning en del storpocket/häftade sådana.

E-böcker (e-pub) har jag läst en del och gillat. Jag köpte en Letto i vintras och har bara läst några böcker på den, och jag funderar om jag inte borde köpt en (till) iPad istället…

Trevlig helg på er!

Annons

Max Brooks – Världskrig Z

Zombies, alltså! Läskigt.

z

Det fina med att vara med i en bokcirkel är att man får läsa saker man annars inte skulle givit sig på, och så ligger det till för mig med Världskrig Z. Den ska diskuteras på bokmiddag ikväll.

Jag är glad att jag försökte läsa denna, och jag är lite ledsen över att jag inte slutför den. Men jag är lite för äckelmagad, eller vad säger man?! Läs min smakbit, så förstår du vad jag menar.

Det är en intressant bok, som känns ganska aktuell. Författaren har lyckats göra denna otroliga fiktion verklighetsnära, och det är inte utan att jag börjar fundera på vad som ligger bakom världspolitiken. Inte så att jag tror på zombies, men kanske på att det inte alltid är sanningen man hör som motiv till allt som händer i världen.

Men tyvärr, det är lite för läbbigt för mig. Alltså:

Men pojken gjorde ett ryck till, och jag hörde hans vänstra arm brytas av. Vassa ändar av både strål- och armbågsben stack ut genom hans gråaktiga kött. Även om pojken inte skrek till, eller ens verkade lägga märke till det, var det tillräckligt för att de båda hjälpredorna skulle studsa tillbaka och springa ut ur rummet.

Zombies, alltså! Läskigt.

Top Ten Tuesday – Freebie

Top Ten Tuesday hos The Broke and the Bookish är idag en freebie, alltså får man välja vilken topp tio som helst…

toptentuesday

Själv tänkte jag bjussa på de tio bästa böckerna jag läst i år. Ingen inbördes ordning förutom att jag börjar med den senast utlästa, i fallande ordning.

1. Överenskommelser av Simona Ahrnstedt. Den första romance jag läser som var bra på riktigt!

9789173516587

2. Hur jag besegrade mina hjärnspöken av Jenny Lindström. Inspirerande och humoristiskt självutlämnande om att ändra livsstil.

hjärnspöken

3. Davidsstjärnor av Kristina Ohlsson. Den femte boken om Fredrika Bergman och Alex Recht och SÅ bra!

davidsstjärnor

4. Jag tjänar inte av Jenny Åkervall. Fantastisk debut med karaktärer som stannar kvar.

jag tjänar inte

5. En man som heter Ove av Fredrik Backman. Tror inte jag skrattat så mycket rätt ut (och nästan gråtit) någon gång. Superb!

ove

6. Norrtullsligan av Elin Wägner. Känns så jäkla fräsch och modern, trots att den skrev för hundra år sedan.

untitled

7. Välkommen ut på andra sidan av Annamaria Jansson. Också en fantastisk debut som får mig att längta efter nästa bok. Intensivt!

välkommen ut

8. Torka aldrig tårar utan handskar 2. Sjukdomen av Jonas Gardell. Starkt, viktigt och jobbigt om aids och samhället på åttiotalet.

sjukdomen

9. Lila Hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie. Ännu en debutroman (tror jag).

lila hibiskus

10. A Field of Darkness av Cornelia Read. Den första boken om Madeline Dare och jag är såå nära att beställa alla andra. Men jag har lite annat att läsa innan…

a field of darkness

Tematrio: Noveller

I veckans tematrio frågar Lyran om tre novellsamlingar vi kan rekommendera.

Jag är inte så bra på att läsa noveller, men tänkte att jag skulle utmana mig själv i min läsning lite och läsa ”utanför boxen”. Så jag hakade på och dagarna går…-Annas novellvåg! Hittills har det väl gått sådär men jag har påbörjat två novellsamlingar och så har jag en på min läsutmaning boktolvan också.

Min trio novellsamlingar är:

1. Båten av Nam Le. Ur denna har jag läst Kärlek och vördnad och medlidande och stolthet och barmhärtighet och offervilja och trots att det ”bara” var en novell och det var några månader sedan jag läste den nu, så har jag fortfarande ganska starka minnen av den. Ett gott betyg, tror jag!

2. Det där som nästan kväver dig av Chimamanda Ngozi Adichie. Ur denna har jag läst just Det där som nästan kväver dig. Den har jag dock inte lika starka minnen av. (Däremot gillade jag verkligen Lila Hibiskus, och ser fram emot En halv gul sol, av samma författare).

3. Berättelser om natten av Peter Hoeg. Den har värmt hyllan i eeevigheter, säkert i femton år om den har varit ute så länge. Minns att jag köpte den på en bokrea när den var ganska ny och jag var ganska ung.

Noveller torde passa bra när man är mellan böcker, men jag har ju inte läst så många ännu… Men jag tycker det är roligt att upptäcka nytt!

Simona Ahrnstedt – Överenskommelser

Jag hade lite blandade förväntningar inför läsningen av Överenskommelser.

Jag hade hört mycket gott om författaren, men var samtidigt lite skeptisk till genren ”romance”. Den romance jag läst (Femtio nyanser som jag inte ens läste ut och För dig blottad) tyckte jag väl var sådär. Men Överenskommelser var annorlunda!

9789173516587

Beatrice Löwenström bor hos sin kusin med familj sedan några år då båda hennes föräldrar dött. Kusinen Sofia älskar Beatrice som en syster, men resten av familjen (speciellt farbrodern) har svårt för Beatrice. Hon passar inte in; hon är alldeles för frispråkig, hon är intelligent och visar det och så har hon eldigt, livligt rött hår. Beatrice träffar Seth Hammerstaal, en känd och åtråvärd ungkarl, på Operan i Stockholm 1880. Attraktionen är omedelbar men det finns många hinder för deras relation. Kvinnan var ju inte direkt fri på den här tiden…

Det här är i grunden en ganska vanlig kärlek-med-förhinder-historia, men jag förundras och förvånas över hur många vändningar den tar, och detta utan att det blir tjatigt eller larvigt på något vis. Jag blir riktigt engagerad och karaktärerna stannar kvar hos mig. Det var en del sexscener i boken, men inte alls så explicita som i de andra romance-böckerna jag läst (se ovan), och jag tycker bättre om detta.

Jag gillar Ahrnstedts sätt att berätta – ur olika perspektiv, men diskret på något vis. Det blir inte övertydligt, typ kursiv stil, eller rubriker i stil med: Seth tänker, men läsaren förstår snabbt vems perspektiv man får. Snyggt gjort!

Vad jag förstår är detta Ahrnstedts debutroman och en mycket bra sådan! Jämförelsen med Jane Austen tycker jag haltar lite, dock… Ahrnstedt verkar förresten ha kvalat in på min auto-buy lista, för idag nappade jag åt mig Betvingade i bokaffären, på ren impuls (jag betalade för den, alltså).

Andra som bloggat om boken är Bokhora, Pocketlover och CRM Nilsson.

Köp den på Adlibris, Bokus eller Bokia, till exempel.

Överenskommelser, 379 sidor (inbunden) Damm förlag 2010

Simona Ahrnstedts hemsida/blogg hittar du här

Tävla om två excesser!

Hos Cum libris non solus-Mia kan man nu tävla om två böcker i excess-format. Gör det!

Jag gillar verkligen excess-formatet! Det är smidigt att läsa i; låg vikt och håller sig uppslagen av sig själv.

Om jag vinner kommer jag välja Gillian Flynns Mörka platser

mörka platser

och Rebecca Skloots Den odödliga Henrietta Lacks.

lacks

Jag har inte läst något av Flynn ännu, men har sedan länge Vass Egg hemma. Jag är ganska säker på att jag kommer gilla Flynn.

Den odödliga Henrietta Lacks verkar ju vara en helt fantastiskt intressant historia! Jag tror dessa två skulle bli en bra kombination av sommarläsning; en bra, mörk deckare och en populärvetenskaplig/etik/moral/reportage-aktig bok som jag tror är svår att hitta maken till!

Om ni går in och tävlar hos Mia, lycka till! Håll gärna tummarna för mig annars!

En smakebit på söndag – Betvingade

Via den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten får vi varje söndag läsa smakprov ur de böcker som deltagarna läser.

Jag läser nu Betvingade av Simona Ahrnstedt, som utspelar sig på trettonhundratalet i Sverige och handlar om den egensinniga stormansdottern Illiana och riddaren Markus Järv. De kan egentligen inte fördra varandra men tvingas ihop av olika anledningar.

9781354_Betvingad_8596

Min smakbit kommer från sidan 29:

Illiana försökte att inte skälva under den tunga manteln, hon ville inte visa hur förödmjukande rädd hon var. Guldsporrarna visade att Järven var en riddare, dubbad av kungen och svuren att beskydda de svaga. Men ändå. Järven. Han var en legend, Illiana hade hört berättelser om honom i halva sitt liv.Det var honom man skrämde barnen på gården med. ”Akta så inte Järven tar dig.” Hon var van vid våld och män som slogs. Hennes far och halvbröder var våldsamma män, hennes äldre halvbror hade deltagit i både uppror och krig ända sedan hon var liten, men den här mannen, han hörde till en helt annan division.

Manne Fagerlind – Berg har inga rötter

Fick låna denna av en kompis att läsa. Detta är ju en ganska hyllad debut, så jag tänkte varför inte?!

9781354_Berg_hainot_8027

Det är en intressant historia om en man, en ganska nybliven pensionär, som sakta blir dement. Det är kusligt att läsa, men språket hindrar mig lite.

En del recensenter har hyllat boken bland annat för språket, men jag fixar det inte riktigt. Det är SÅ beskrivande att jag blir matt; luften dallrar, (kaffe)kannan fräser astmatiskt, smärtan spann i vävnaderna som en slöande tiger, någon är klädd med uttänkt ledighet, och en trappuppgång med marmor i så många färger att den liknade ett förstenat kalejdoskop…

Språket nog inte dåligt, men lite för mycket för mig. Jag får känslan av att författaren vill klämma in så många adjektiv och beskrivningar som möjligt för att få språket målande och engagerande, men det hänger ju inte bara på det?!

Jag har ju inga regler om att jag måste läsa ut böcker, så denna slutade jag faktiskt läsa en bit in.

Andra som läst och tyckt är Lottens Bokblogg, Enligt O och Breakfast Book Club.

Berg har inga rötter, Damm förlag 2012