Idag är det söndag och dags för en smakbit. För flera smakbitar, kika in hos Flukten fra virkeligheten.

Veckans smakbit är zombie-anstruken. Jag läser nämligen Världskrig Z av Max Brooks. Den här boken förkroppsligar varför det är bra att vara med i en bokcirkel – jag skulle aldrig läst den om det inte var för cirkeln. Jag fick gå ända till fantasyhyllan för att hitta den, läbbigt…

Världskrig Z har undertiteln En muntlig historik över Zombiekriget och som jag fattar det så är berättarrösten en slags journalist som samlar in berättelser om kriget.

Här berättar en läkare (tror jag) om sitt möte med vad man tror vara en av källorna till zombie-pandemin (om jag inte missuppfattat det alldeles), som han ska undersöka.

Jag fann”Patient Noll” bakom de låsta dörrarna till ett övergivet hus på andra sidan staden. Han var tolv år gammal. Hans handleder och fötter var bundna med plastrep. Trots att han skavt av huden runt sina fängsel fanns det inget blod. Det fanns inte heller något blod i hans andra sår, inte i groparna på hans armar eller ben eller i det gapande tomma hål där hans högra stortå hade suttit. Han slingrade sig som ett djur; en munkorg dämpade hans morranden.

…

Men pojken gjorde ett ryck till, och jag hörde hans vänstra arm brytas av. Vassa ändar av både strål- och armbågsben stack ut genom hans gråaktiga kött. Även om pojken inte skrek till, eller ens verkade lägga märke till det, var det tillräckligt för att de båda hjälpredorna skulle studsa tillbaka och springa ut ur rummet.

Hu, alltså.

Jag läser lite annat inemellan, jag pallar inte att bara läsa Zombiekrigen…