Etikettarkiv: JD Salinger

De viktiga kapitlen

När jag nu kämpar med Kampen om Järntronen (A Game of Thrones) inser jag hur viktigt jag tycker det är med kapitelindelning.

Kampen om Järntronen är verkligen läsning utanför boxen för mig. Det är fantasy, en tegelsten och utspelar sig i en helt annan värld. Jag har svårt med den dels på grund av det, och dels på grund av att det är så himlans många namn hela tiden. Jag har börjat skriva upp dem vid sidan av…

Det som dock underlättar läsningen är att det är relativt korta kapitel, så jag kan läsa en liten stund, lägga ifrån mig boken (eventuellt läsa något annat) och ta upp den igen. Hade det inte funnits några kapitel hade det här nog varit ett omöjligt projekt.

Det är inte ofta, men ibland stöter man ju på en bok helt utan kapitel, där historien bara fortsätter och fortsätter. Ett sådant exempel är Doris Lessings Det femte barnet, men där fungerade det ändå ganska bra. Det fanns ett flyt i den berättelsen, men det bar mig ändå lite emot att lägga ifrån mig boken mitt i, liksom.

Ytterligare ett exempel är JD Salingers Franny och Zooey, som bara består av två delar, Frannys och Zooeys. Där tycker jag inte att det fungerade lika bra, men det beror säkert på att jag inte gillade boken…

Kapitel, alltså. Viktiga för min läsning!

Annons

JD Salinger – Franny och Zooey

Franny och Zooey har jag tänkt läsa ganska länge. Jag har tidigare läst och gillat Räddaren i nöden (The Catcher in the Rye) av samma författare men den här var verkligen inte lika bra.

franny och zooey

Det gick riktigt segt med läsningen och jag tyckte inte att handlingen var mycket att hurra över, heller. Jag har förstått det som att det var två noveller från början, en Franny och en Zooey. De är syskon och Zooey är en förkortning (eller snarare smeknamn) för Zachary. Den är skriven i mitten av femtiotalet och utspelar sig i New Haven (på Yale) i Frannys del och i New York (Manhattan) i Zooeys del.

Franny har fått någon sorts sammanbrott och Zooey… jag vet inte. Hans del känns oändlig, han ligger i badet och läser något gammalt brev från något av deras äldre syskon, sedan kommer mamman in och ska prata om Franny och han är ganska otrevlig mot mamman, sedan rakar han sig och sedan ska han försöka tala Franny till rätta, och ur depressionen eller sammanbrottet eller vad det är.

Jaha. Jag fattar verkligen inte storheten med den här boken, inte alls. Som jag förstått det är det en stor och fin amerikansk klassiker och folk (åtminstone i teveserier och böcker) döper sina barn efter Franny och Zooey men jag vet inte varför man vill kalla sina ungar efter dessa två. Normalt skulle jag inte läst ut den när den inte gav mig något efter femtio eller hundra sidor, men dels är den så kort och dels ville jag verkligen veta vad som var så bra med den. Och nu vet jag. Inget?

Mig hjälpte det heller inte att den helt saknar kapitelindelning, eller andra ”hållplatser” det blir bara en enda lång bla-bla-bla-bla-öken.

Andra som tyckt till är All kinds of books, Annas böcker och Corren. Ett litet smakprov finns här.

Köp den på Adlibris, Bokus eller Bokia till exempel.

Franny och Zooey (Franny and Zooey), 190 sidor (inbuden), Bakhåll.

Dagens projekt

Idag ska jag minsann läsa ut Franny och Zooey av JD Salinger. Banne mig. Det är en ganska kort bok, knappt 200 sidor men den är riktigt seg.

Pladder, pladder, pladder. Normalt sett hade jag nog gett upp redan, men jag är nyfiken på bad som är den stora grejen med den här boken! Varför är den en amerikansk klassiker (jag tror den är det)? Varför döper folk sina barn efter Franny och Zooey (de gör det i filmer, teveserier och böcker åtminstone). Kommer den ta sig på de 60 sidor jag har kvar?

Först ska jag ut och rida en sväng, men sen har jag en läsdejt på balkongen!

Nästa logiska val

Eftersom jag (fortfarande!) håller på kollar igenom den amerikanska teveserien Gilmore Girls kändes det ju logiskt att läsa Lauren Grahams debutroman Someday, Someday, Maybe. Den handlar om Franny, som försöker försörja sig som skådespelare i mitten av nittio-talet i New York. Hon har fått sitt namn (Frances, Franny) efter romanen (eller short storyn) Franny and Zooey av JD Salinger. Franny och hennes ena lägenhetskompis Dan pratar en hel del om JD Salingers Franny och då blir jag såklart lite nyfiken.

Så då känns det ju väldigt logiskt att efter Someday, Someday, Maybe läsa just Franny och Zooey av JD Salinger. Jag har för mig att jag givit mig på att läsa den tidigare, men tyckte inte den var så bra. Men nu har jag en lite annorlunda ingång i den, så nu kanske den blir utläst.

Juli kan bli rätt amerikansk!

Jag är urusel på att styra min läsning. Möjligtvis kan jag bestämma mig för vilken bok jag ska läsa härnäst, men det är inte alltid det går heller. I november hade jag tänkt att bara läsa Austen och Austen-relaterat, men det fungerade i ungefär två veckor innan jag ändrade kurs.

Men nu. Nu ni, vankas det temamånad! (kanske…)

Temat, om man kan kalla det så, är amerikanskt. Vadan detta? Sammanträffandet med tematrion var just bara ett sammanträffande och visst är jag medveten om att jänkarna firar nationaldag idag. Men mest var jag sugen på att läsa Franny & Zooey som nästa boktolve-bok (av J.D. Salinger) och dels har jag en massa böcker av amerikanska författare som jag är väldigt sugen på att läsa. Vad sägs till exempel om:

Douglas Kennedy – Five Days

Lauren Graham – Someday, Someday, Maybe (som jag läser just nu och gillar mycket)

Cornelia Read – The Crazy School

David Levithan, Rachel Cohn – Nick & Norahs Infininite Playlist

Gillian Flynn – Sharp Objects (fast på svenska; Vass egg)

Det blir sex böcker, det. Ungefär vad jag brukar kunna beta mig igenom en vanlig månad. I slutet av juli får jag semester och det kan betyda både mer och mindre läsning.

Sedan har jag mastodontboken Kampen om Järntronen som ska läsas under sommaren också…

Tematrio: USA

I veckans tematrio frågar Lyran efter tre läsvärda amerikanska böcker. Det är ju trots allt USA:s nationaldag denna vecka!

temausa

En sådan här trio ska jag väl få ihop!

1. Douglas Kennedy: The Pursuit of Happiness. Min eviga käpphäst. Men den är så bra!

Hoppas Five Days som jag snart ska läsa blir någorlunda nästan lika bra.

2. JD Salinger: The Catcher in the Rye (Räddaren i nöden)

Jag läste den på svenska för femton år sedan kanske och sen dess har jag läst den några gånger på engelska, för fem-tio år sedan. Nyligen hittade jag den gamla fina översättningen till svenska av Birgitta Hammar som jag letat efter i minst tio år. Kul!

3. Carol Rifka Brunt: Tell the Wolves I´m Home. I min recension skrev jag att boken inte fastnade hos mig men så här två månader efteråt så tänker jag fortfarande på den ibland, och när jag ser den i hyllan blir jag  lite: ”ah…” ni vet?

30 Days of Books – dag 22, favorit i min ägo

Day 22, Favourite book you own

Åh, jag älskar nästan alla mina böcker. Min favoritbok jag äger är nog ofta den jag läser för tillfället – just nu Jag tjänar inte av Jenny Åkervall.

Men jag är också väldigt glad åt det här antikvariat-fyndet jag gjorde igår:

20130328-054955.jpg

JD Salingers Räddaren i nöden i översättning av Birgitta Hammar. Denna har jag letat efter (inte superintensivt kanske) sedan jag läste den för första gången för kanske 15 år sedan. Översättningen är full av gamla fina 50-talsuttryck och det ger mig på sätt och vis en större upplevelse av boken eftersom jag inte har samma relation till det engelska/amerikanska språket. En översättning, när den är bra, är helt ovärderlig!

Av samma författare och översättare hittade jag även Till Esmé, kärleksfullt och solkigt. Denna har jag inte läst förut, men köpte för att det är en novellsamling och vi har den där novellvågen på gång i bokbloggarhavet.

Till sist: Sophie Elkans John Hall som Göteborg läser läser just nu. I ett väldigt fint gammalt band! Jag bor (tyvärr) inte i Göteborg så därför har jag inte ”gått med” i Göteborg läser, men jag kan ju läsa boken ändå! Och kanske, kanske, kan jag ta tåget ner till någon aktivitet någon dag…

Dessa guldklimpar hittade jag i ett antikvariat i Stockholm. Jag gick in mest för att fördriva tiden innan en (bokcirkels)middag.

Innehavaren (lagom kufig) sa: – Så du ska ha böcker? – Ja, svarade jag, men jag letar inte efter något särskilt, jag bara tittar lite… – Är du säker på det? – Hm, jo, det är den där översättningen av Räddaren i nöden brukar jag ju leta efter… Varpå han dyker ner bakom disken och fiskar upp tre olika utgåvor…

Älska antikvariat och fysiska bokhandlar!

Bokstavsutmaning: R

Malins bokstavsutmaning Böcker A-Ö är framme vid R.

Bok på R: Räddaren i nöden av JD Salinger.

The Catcher in the Rye heter den i original och den skrevs 1951. Jag har läst den ett par gånger, både på svenska och engelska. Den svenska översättningen jag läste gjordes på 50-talet och innehöll supersköna uttryck som ”Du är verkligen grabben med choklad i!”. Har letat efter den utgåvan på antikvariat utan framgång.

Författare på R: Cornelia Read.

Nyupptäckt favorit! Eller hon kanske inte kan vara en favorit när jag bara läst en av hennes böcker… Men jag vill definitivt läsa mer om journalisten Madeline Dare!

Karaktär på R: Ralph i Ralphs party av Lisa Jewell

Samme Ralph är även med i After the Party (Efter festen). Lisa Jewell skriver chick-lit i ordets allra bästa bemärkelse.  Andra böcker jag kan rekommendera av henne är Thirtynothing och The Truth about Melody Browne. Vince och Joy är också bra.

Bokrea: Bonanza!

En bokhandel nära jobbet hade rea så jag tog mig en liten lunchpromenad dit. 30 % på alla böcker – trevligt så här innan jul! Nu planerar jag inte att köpa några böcker i julklapp, men ändå. Jag kan ju köpa till mig själv…

Här är dagens skörd

bokrea bonanza

Ann Rosman har jag inte hört så mycket om, men varit nyfiken på. Klas Östergrens Gangsters har jag ju egentligen, men den är AWOL (absent without leave, i detta fall utlånad och ej tillbakalämnad). Gentlemen fanns också i samma snygga upplaga och jag funderade på att ersätta min fula utgåva, men hejdade mig. JD Salinger har jag bara läst Räddaren i nöden av, men Franny och Zooey verkar ju också betraktas som en klassiker. Margaret Atwood har jag varit nyfiken på ett tag, vet att både Bokmoster och Fiktiviteter gillar. Elly Griffiths har jag också hört en massa gott om. Till sist hittade jag en Tibet-guide för 25 pix, så den fick också följa med hem. Den är från 2008 men för 25 kronor är jag inte så knusslig. Det lär ändå ta några år innan jag har möjlighet att resa tillbaka dit!