Etikettarkiv: EL James

Tematrio: Avbruten läsning

Livet är för kort för dåliga böcker tycker jag och avbryter läsningen om boken ifråga inte ger mig någonting. Detta är ämnet i Lyrans tematrio denna vecka och här kommer mina läsus interruptus 2013 (ett tema i temat är att många andra verkar älska dem):

1. Kampen om Järntronen (A Game of Thrones) av George R.R. Martin. Fantasy är verkligen inte min grej och denna tyckte jag var sanslöst tråkig. Jag kom aldrig in i berättelsen, kanske dels eftersom perspektivet/berättaren hela tiden ändrades. 150 sidor in sade vi hej då till varandra, jag och Järntronen.

2. Femtio nyanser av honom av EL James. OK, den här boken älskas och hatas kanske i lika stor grad. Folk verkar ju åtminstone läsa ut den, men jag tyckte den var ganska tråkig och taffligt skriven. Läste knappt 100 sidor innan jag gav upp.

3. Jellicoe Road av Melina Marchetta. Fattade verkligen inte det stora med denna bok. Kanske läste jag för lite i den, men om en bok inte fångar mig efter drygt 100 sidor så får det faktiskt vara.

Annons

Bokbloggsjerka 22-25 mars: hyllad bok jag inte gillade

Annika är tillbaka efter datorstrul och så även jerkan!

Hurra, nu kan det bli helg på riktigt igen!

Nu frågar hon efter en hyllad bok som vi inte gillade. Jag brukar nog gilla det mesta, har nog rätt vanlig och okomlicerad smak (men det kanske man inte ska erkänna?!). Men givetvis klickar min smak inte alltid med den allmänna opinionen. Ofta blir jag lite skeptisk till böcker som hyllas unisont; det tog ett tag innan jag läste En man som heter Ove, till exempel (men älskade sen), Harry Potter var jag också skeptisk till ett tag men gillade mycket.

Femtio nyanser-trilogin har ju både hissats och dissats, men den gillade jag inget vidare, jag utvecklar det här.

Inte heller Sommaren utan män gick hem hos mig. Vet inte om den har blivit så himla hyllad, i och för sig.

Tematrio: Dåligt enligt mig

Det ska bli extra spännande att läsa tematriosvaren denna vecka! Lyran frågar efter tre exempel på vad man tycker är dålig litteratur. Det har ju varit en del prat om det på bokbloggarna senaste tiden…

Jag vet inte hur man objektivt bedömer vad som är dålig eller bra litteratur (det finns säkert kriterier på längden och tvären) men jag tycker att det är upp till varje läsare att avgöra. Hur många lager en bok har eller hur mycket karaktärerna utvecklas är ju delvis något som läsaren tolkar själv, och ibland kanske man tycker att en karaktär inte behöver utvecklas… Jag tycker inte alltid lika om böcker när jag läst om dem, ibland hittar jag nya saker jag gillar, fattar referenser på ett annat sätt eller är bara på annat humör. Det har ju inte alltid med kvalitén att göra, hur många ”lager” man anser att en bok har. Eller?

Och det är det jag tycker är så himla intressant, en läsares skit är en annans himmel!

Hur som helst, här är lite grejer jag inte gillar (men jag dömer inte dem som gör´t):

1. Femtio nyanser av honom av EL James tyckte jag inte var något vidare. Jag läste 99 sidor och gav sedan upp, så jag hann inte fram till de smaskiga bitarna. Jag hade andra spännande böcker som väntade så jag ville inte lägga tid på något jag inte gillade. Femtio nyanser har väckt mycket känslor, både positiva och negativa men jag hajade inte riktigt det. Kraften i det. Man kan ha åsikter om huvudpersonernas förhållande och vad de gör med och mot varandra, kvinnosynen, men om man inte gillar det måste man ju inte läsa vidare. Jag läser en del andra böcker som handlar om sådant jag inte gillar (mord, krig) men jag kan tycka de är bra ändå. Det var förresten hemskt roligt att läsa en del recensioner av Femtio nyanser, jag samlade några i mitt inlägg, som ni kan läsa här.

2. Självbiografier om hemska barndomar eller upplevelser eller brukar jag inte heller gilla, sådana som är skrivna av en person som tagit hjälp av en journalist eller typ av spökskrivare. Egentligen har jag inte läst särskilt många av dessa, jag får liksom lite klåda av bara tanken. Ni vet, böcker om ”min egen upplevelse av naturkatastrofen X”, ”mitt liv efter att X (valfri relation) blev mördad”, ”min hemska barndom med mobbing/taskiga föräldrar/missbruk”.

Jag vill med detta absolut inte förminska deras upplevelse av katastrofen/traumat/händelsen, ej heller deras rätt att skriva och uttrycka sig kring det, men jag antar att jag hellre läser/lyssnar/ser om sådant här i nyheterna. Eller läser om hitte-på katastrofer och händelser.

3. A summer without men av Siri Hustvedt gillade jag heller inget vidare. Många (både bokbloggare och andra) hade skrivit så fint och bra om den så jag trodde jag skulle gilla den, och jag tyckte så mycket om Vad jag älskade, men samtidigt hade jag lite i bakhuvudet att jag inte tog mig igenom The Sorrows of an American, för jag tyckte den var så… blah. Babbelbabbel, självcentrerat så det stänker om det och inget som lockade mig alls. Min recension av Sommaren utan män finns här. Jag borde väl ge boken till vår lilla bibbla på jobbet, men kan inte riktigt släppa den. Jag vill fortfarande att den ska vara bra men får väl inse att det inte var min grej. Det är med självcentrerat och blah, förresten. Vet inte riktigt varför jag störde mig så mycket på det i just denna bok, har säkert läst en hel massa självcentrerat och blah som jag ändå gillat.

Femtio nyanser av… Äsch, vem bryr sig?!

Tänkte jag skulle kolla vad den här Femtio nyanser-hysterin handlar om. Jag vann ju bland annat Femtio nyanser av honom som e-bok och den sparade jag till solsemestern!

femtio nyanserJag har ju hört både bu och bä över 50 nyanser-triologin. Många starka reaktioner. Mitt första ”möte” med den var att jag såg en tjej läsa den på flygbussen från Dublin till flygplatsen i somras. Tänkte att det där kanske är en ny bra kriminalare?! För omslagen till Femtio nyanser är ju inte typiskt romance/erotika-aktiga.

Jag har inte jättemånga (vad jag vet), men några vänner som läst Femtio nyanser och varit positiva, tyckt att det är riktiga bladvändare. Härligt, tycker jag. Läsglädjen framför allt!

Annika hade en bokbloggsjerka för ett tag sedan som handlade om ”guilty pleasures” i bokväg, det var intressant att läsa folks svar där. Många talar nog tyst om att de läser och gillar Femtio nyanser eller annan romance/erotika, det ses väl fortfarande inte som helt rumsren litteratur. En stor del av Femtio nyansers framgång sägs vara att den släpptes som e-bok först – då kunde folk smyga mera med vad de läste då omslaget inte syns. Vadhelst som får folk att läsa tycker jag är fantastiskt – man ska inte skämmas för vad man gillar! (men inom parentes sagt så har jag fortfarande mina Isfolket-böcker ett snäpp bakom i hyllan, och bara delvis av utrymmes-skäl…).

Vad tyckte jag om Femtio nyanser av honom då? Jag var, sanningen att säga, lite nyfiken på just romance/erotika-delen men blev lite less på karaktärerna innan jag kom dit. Jag kom till sidan 99, sedan kände jag att jag hellre läste något annat. Orkade liksom inte bry mig. No judgement…

Det är intressant detta med de starka reaktionerna. UNT tycker böckerna är sexistiskt skräp. Må så vara. Men vi läser ju många böcker som handlar om dåliga saker (krig, mord – ta bara American Psycho!) och det ses som OK. Gillar man det inte behöver man ju inte läsa det. Så jag gjorde inte det, jag avbröt och håller läsglädjen uppe med annat – skräp eller finare litteratur – vad spelar det för roll!

Här i bokbloggosfären finns både positiva och negativa recensioner:

Sjubarnsmamma, Pocketlover, och Annika Koldenius tolkar jag som övervägande positiva.

Lite både och verkar Fiktiviteter och Bokhora bland annat.

Veckans bokbål, Kulturbloggen, Lingonhjärta och Feministbibliotekets gästrecensent är i olika grader negativa.

Har DU läst Femtio nyanser? Gillat? Ogillat? Brytt dig?

Från en bok i veckan till en bok om dagen

… hur lyckas man med det? Jo, man åker på solläs-semester såklart!

Jag har varit på varma soliga Gran Canaria en vecka. Därav en del repriserade inlägg och utebliven bokbloggar-interaktion. Jag har legat vid poolen och läst, suttit på balkongen (lyssnat på vågornas brus) och läst, badat i havet, varit på några utflykter, tränat på hotellets gym och haft det finfint.

Så skönt men kontrastrikt att åka från 25 plusgrader och solsken till 20 minusgrader och en massa snö.

Böckerna som lästes var:

Edmund de Waal – Haren med bärnstensögon (Bokcirkelbok. Fascinerande historia men jag trodde den skulle vara annorlunda)

Belinda Bauer – Mörk jord (Har hört mycket gott om Bauer och jag ser fram emot att läsa annat av henne)

EL James – Femtio nyanser av honom (endast påbörjad. Orka, liksom…)

Åsa Nilsonne – Tunnare än blod (Författarfemma. Första boken om Monika Pedersen, tror de andra var bättre)

Jeanette Winterson – Fyrväktaren (Lånade från hotellets bokupplag, bra!)

Chimamanda Ngozi Adichie – Lila Hibiskus (Boktolva. Så fascinerande berättelse. Ser fram emot att läsa mer!)

Kristina Appelqvist – Den svarta löparen (Lånade från hotellets bokupplag. Mycket bättre än De blå damerna)

Erlend Loe – Doppler (Inte så imponerad)

Ann Rosman – Fyrmästarens dotter (Hört mycket gott om Rosman också, det riktigt kliar i fingrarna efter nästa bok!)

Ganska bra saldo för en vecka tycker jag. Trots snö och kyla är det skönt att vara hemma igen. Skönt att komma in i normala rutiner igen (ack, havregrynsgröt!) och klappa spinnande katter. Borta bra men hemma bäst alltså.

Erotika/Romance-tåget

… har jag inte riktigt hoppat på ännu. De så omtalade 50 nyanser-böckerna har jag inte läst än och jag har inte varit så sugen på dem heller, men eftersom jag vann 50 nyanser av honom så får jag väl hoppa på tåget!

Jag lyssnade på ett avsnitt av Stil i P1 härom dagen och det talades om Elinor Glyn. Jag hade inte hört talas om henne, men hon är en föregångare till EL James och alla de andra erotiks/romance-författarna av idag. Glyn skrev boken Tre veckor, som ska påminna lite om 50 nyanser fast med omvända förhållanden. Glyn har även kallats sexromansens mormor, av tidningen Time. Det var ett intressant Stil-avsnitt som handlade väldigt mycket om just Erotika/Romance-tåget. Lite om mode också förstås, Elinor Glyns syster Lucile var modeskapare.

Gäst i programmet var bibliotekarien Jenny Lindh, även känd från DN:s Fråga Bibliotekarien. Det var intressant som sagt, en bra upptakt för mig att hoppa på sagda tåg. Erotika/Romance håller väl på så sakteliga att bli stort i Sverige, med Simona Ahrnstedt i spetsen. Henne har jag inte läst ännu, men däremot har jag ju läst Djävulslust (min recension) av Alexia K (pseudonym) som efter en omarbetning jag hört är på gång säkert kan vara vara med på tåget.

Böcker i kuvert!

Igår (lämpligt nog på min födelsedag) fick jag min vinst från Marcusbiblioteket.

Det är kort med koder till E-böcker från Dito. Jag var sååå *visar minimal luftspalt mellan tumme och pekfinger* nära att köpa en läsplatta igår, men avstod sedan. Har en iPad som funkar bra för läsning och jag gillar ju att äga pappersböcker. Fast nu vacklar jag igen… Kanske blir en bokplatta ändå…
Ser mycket fram emot Grand final, är nyfiken på 50 nyanser och lätt skeptisk till Eldvittnet, men den kommer jag säkert att fastna i. Kul blandning av böcker! Om inte annat kan jag läsa dem när vi åker till varma landet en vecka i januari – smart att slippa packa ner en massa tunga böcker – oavsett om det blir läsning på iPad eller Letto.

eboksvinst

Plötsligt händer det…

… att jag vinner ett bokpaket! Jätteroligt!!!

Bokbloggarna har ju en egen insamling (bra initiativ Bokbiten!) till Musikhjälpen i P3, och Marcusbiblioteket hade en liten utlottning där man kan vara med om man bidragit till den (gå in och ge, vettja!). Marcusbibliotekets tävling blev jag tipsad om via Bokdivisionen (tack för det!). För övrigt är ju Marcusbiblioteket bloggambassadör för Bok- och Biblioteksmässan 2013.

Jag önskade mig hur som helst Eboks-paketet, som innehåller:

EL James 50 nyanser av honom

Lars Keplers Eldvittnet, och

Kerstin Ekmans Grand final i skojarbranschen.

Jag önskade mig det för jag har varit väldigt sugen på Ekmans bok. Jag har inte läst något av Kerstin Ekman ännu (tror jag) så det är väl dags! Hon åker nog upp på min läsutmaning 2013. EL James är jag lite nyfiken på (har hypen någon substans undrar man ju), men har inte så höga förväntningar på den och Keplers känner jag viss olust inför. Gillar inte Kepler men man är ju inte sämre än att man kan ändra sig. Och utmana sig ska man ju!

Apropå E-böcker har Marcusbiblioteket gjort ett finfint test av Letto och Sonys bokplatta! Läs det här.