Månadsarkiv: september 2014

Bokbloggsjerka: Den längsta serien

Annika frågar i senaste jerkan:

Vilken är den längsta bokserien du har läst och upplever du att skrivandet förändrades (antingen till det bättre eller sämre) längs vägen?

Sagan om Isfolket, i 47 delar av Margit Sandemo, är den längsta serie jag har läst och jag tyckte att skrivandet blev sämre under tiden.

Korrekturen har aldrig varit helt hundra i de böckerna, men jag tror det blev sämre ju mer (snabbare?) hon skrev. Men den största anledningen till att jag upplevde serien som sämre ju längre fram man kommer, är att karaktärerna återkommer. Hon hade ett relativt begränsat persongalleri och persontyperna återkom flera gånger. Inte bara persontyperna förresten, utan även intrigerna.

Med det sagt, gillar jag fortfarande serien. Läste om den för ca sex år sedan och läste ju ut alla så det säger väl något!

Annonser

Invisible City!

Nu är den här! Är så himla pepp på att läsa om Rebekah Roberts som åker till New York efter college för att försöka etablera sig som journalist.

Hon skriver om ett mord på en chassidisk kvinna i Brooklyn, något som ligger henne relativt nära då hennes mamma övergav Rebekah och pappan när Rebekah var liten, för att hon ville återgå till sin chassidiska religion.

Det ska bli roligt att läsa en för mig ny författare!

IMG_7340.JPG

Bara Bäckström blir lite segt.

Nu läser jag Leif GW Perssons Den sanna historien om Pinocchios näsa. När den kom förstod jag inte att det var en av hans deckare, så jag läste den inte. Sedan pratade vi om den på jobbet och så hittade kollegen den i bokbytarhyllan. Jag gillar den visserligen, men jag har hållit på med den i typ tre veckor och inte läst ut den än. Jag läste mer DN innan och efter valet, och mindre bok.

Men en stor anledning till att det går så segt är nog Bäckström själv tror jag. Jag saknar Lars Martin Johansson och den andra polisen vad han nu hette. Jag är inte så road av Bäckströms inre tankar och liv, även om man kan skratta åt honom.

Imorgon tror jag att jag får hem Invisible City så jag kanske hoppar till den istället. Eller En halv gul sol. Eller Eleanor & Park…

…och boklängtet

Blev riktigt lässugen efter att ha läst en recension hos Fru E:s böcker här om dagen! Invisible City av Julia Dahl verkar vara en riktig pärla, en deckare som utspelar sig bland chassidiska judar i New York. Så vips, var den hembeställd!

När jag surfade runt på Adlibris hittade jag Kristina Ohlssons nya, ännu ej utkomna deckare Lotus blues som låter nästan löjligt bra! Jag har ju verkligen älskat hennes tidigare deckare med Fredrika Bergman i spetsen. Martin Benner, den nya huvudpersonen, låter också väldigt spännande.

.

IMG_0069.JPG

IMG_0070.JPG

Månadsrapport: Augusti

Augusti är lagd till handlingarna sedan länge nu och det har varit dags att summera läsningen länge nu. Jag hade semester stor del av augusti och det var en bra (läs)månad! Vi var på en fantatstisk roadtrip genom Sverige upp till Lofoten och även om jag inte mår illa av att läsa i bilen blev det inte så väldigt mycket läst ”on the road” som man kunde tro eftersom jag ville titta på det vackra landskapet. Här är läslistan:

Carol Goodman – De döda språkens sjö (omläst för jag vet inte vilken gång i ordningen, fjärde kanske? Gillar verkligen böcker i internatskolemiljö/aka-porr)

Jens Lapidus – VIP-rummet (som ljudbok på resan. Är inte speciellt förtjust i Lapidus, men denna var spännande)

Jojo Moyes – The Girl You Left Behind (Gillar verkligen böcker med två parallella historier i också)

Lisa Jewell – The House We Grew Up In (Jewell är en storfavorit, jag gillar hennes utveckling från mera klassisk chick-lit till mera dramaaktiga romaner)

Linda Skugge – 40 Constant Reader (Av någon anledning höll denna mig vaken en halv natt, gillade!)

Elly Griffiths – The Outcast Dead (Ruth Galloway, need I say more? Tyckte inte att hon var lika larvigt viktfixerad denna gång, däremot störigt långt självförtroende. ”Ta tid samman, kvinna! Du är ju för tusan akademiker!” vill jag ryta åt henne)

Nå, idel bra böcker, typiska val för mig också. Jag har släppt ambitionen att läsa ”duktigt” och ”varierat” i år. Det som sticker ut mest är nog Linda Skugges bok. Har inte läst just så mycket av henne innan men det kan nog bli mer! 

Bokbloggsjerka: Jag somnar

Frågan i helgens bokbloggsjerka är: Får böcker dig att somna eller håller de dig vakna i all oändlighet på nätterna?

Nio gånger av tio får böcker mig att somna. Jag har lite svårt att somna (eller snarare kanske att koppla av) utan att läsa, så jag somnar oftast med boken uppslagen och lampan på. De gånger boken håller mig vaken är det nog en kombination av att boken är spännande och att jag har missat mitt ”sömntåg”.

Detta gör att det ibland tar lite tid att komma in i en ny bok, om jag inte har hunnit läsa något innan jag går och lägger mig. Ofta läser jag till frukost, för att komma ikapp lite och komma på var jag var någonstans. 

Simona Ahrnstedt – En enda natt

Jag var lite skeptisk till en början till romance i nutid – hur kul kunde det vara egentligen? Det visade sig: väldigt.

en enda natt

En enda natt utspelar sig i ett nutida Stockholm bland finanseliten. David Hammar är en ung, snygg och våghalsig riskkapitalist, med hämnd i sikte.

Natalia de la Grip är dottern i den grevliga finansfamiljen de la Grip som driver den anrika koncernen Investum. Hon går mot strömmen då hon är framgångsrik ”corpare” alltså jobbar med coroprate finance, alltså jäkligt stora affärer. Hon är dessutom singel. Hennes högsta dröm är att jobba i Investum, men hennes patriarkale pappa släpper inte in henne. 

David planerar att kuppa hela Investum, som det avslutande ledet i sin personliga vendetta mot (valda delar av) familjen de la Grip. Han och Natalia dras till varandra, men det kan naturligtvis inte leda någonvart. Men en enda natt kanske de kan få?!

Simona Ahrnstedt lägger skickligt ut krokar till orsaken till David Hammars vrede mot de la Grips och den adliga finanseliten, och hon hoppar skickligt mellan berättarjagen. Förutom Natalia och David får vi följa Natalias barndomsvän Åsa Bjelke och Davids kompanjon och bäste vän Michel Chamoun. Alla dessa för historien framåt på olika sätt, och det är också intressant och extremt upprörande att läsa om mamma och pappa de la Grip och deras värderingar och åsikter. Hu.

Nutida romance fungerar tydligen precis lika har sin historisk, åtminstone om det är Simona Ahrnstedt som skriver den! Boken är dessutom snyggt formgiven, har en dekadent matt yta på omslaget och är precis lagom lång och spännande arkit igenom.

Läs mer om boken här. Läs författarens blogg här, och för tillfället (hösten 2014) här.

Köp boken på Adlibris, Bokus eller på Glansholms till exempel!

Stort tack till  Forum för recensionsexemplaret!