Zombies, alltså! Läskigt.

Det fina med att vara med i en bokcirkel är att man får läsa saker man annars inte skulle givit sig på, och så ligger det till för mig med Världskrig Z. Den ska diskuteras på bokmiddag ikväll.

Jag är glad att jag försökte läsa denna, och jag är lite ledsen över att jag inte slutför den. Men jag är lite för äckelmagad, eller vad säger man?! Läs min smakbit, så förstår du vad jag menar.

Det är en intressant bok, som känns ganska aktuell. Författaren har lyckats göra denna otroliga fiktion verklighetsnära, och det är inte utan att jag börjar fundera på vad som ligger bakom världspolitiken. Inte så att jag tror på zombies, men kanske på att det inte alltid är sanningen man hör som motiv till allt som händer i världen.

Men tyvärr, det är lite för läbbigt för mig. Alltså:

Men pojken gjorde ett ryck till, och jag hörde hans vänstra arm brytas av. Vassa ändar av både strål- och armbågsben stack ut genom hans gråaktiga kött. Även om pojken inte skrek till, eller ens verkade lägga märke till det, var det tillräckligt för att de båda hjälpredorna skulle studsa tillbaka och springa ut ur rummet.

Zombies, alltså! Läskigt.