Etikettarkiv: Rebecca Skloot

Rebecca Skloot – Den odödliga Henrietta Lacks

En riktigt tankeväckande sann historia som bokstavligen går in under huden!

Den-odödliga-Henrietta-Lacks

Henrietta Lacks dog på 1950-talet men finns fortfarande bland oss. Hennes speciella celler har varit oundgängliga i forskningen och framtagandet av penicillin och flera mediciner som mijontals människor äter dagligen.

Henrietta är i trettioårsåldern men har redan flera barn när hon drabbas av livmoderhalscancer. Den behandlas på det sätt som då var aktuellt (åtminstone för svarta personer) i USA. Men läkarna behandlade inte bara hennes sjukdom (frågan är om de ens gjorde det speciellt bra), de tog även celler från hennes kropp i forskningssyfte. Cellerna kallas sedemera för HeLa-cellerna och det speciella med dem är att de bara fortsätter och fortsätter att dela sig, än idag. Om man vägde samman dem skulle de väga flera ton och om man lade dem efter varandra skulle de nå flera varv runt jorden.

Det här är en mångfacetterad bok. Dels handlar den om forskning ur ett historiskt perspektiv, dels får vi lära oss en hel del om celler och celldelning, dels handlar den om personen Henrietta Lacks, dels om hennes släkt och efterlevande, och dels om rasism och social segregation, och jag blir både fascinerad och upprörd när jag läser.

Känslan jag har kvar, och det jag kommer att minnas mest är nog utnyttjandet av personer i lägre ställning som forskningen och sjukvården har ägnat sig åt i det här fallet. Henrietta och hennes efterlevande var knappt läs- och skrivkunniga och det verkar inte som att någon inom forskningen och vården har tagit sig tid att förklara vare sig Henriettas sjukdom, vad man gjorde med hennes celler eller vad något av detta kunde innebära för hennes barn. Henriettas dotter Deborah får stort utrymme i boken och är verkligen väl värd det. I forskningssyfte fick man henne att lämna vad hon trodde var ”cancerprov” och hon gick och oroade sig över resultatet som hon aldrig fick… Åh det där utnyttjandet gör mig så ledsen och förbannad.

För ett tag sedan skrev jag lite om fejkade dialekter men vad översättaren Göran Grip gjort här är inte riktigt samma sak. I originalet har Rebecca Skloot varit trogen intervjupersonernas dia(socio?)lekt för att hedra dem och vilka de är. Översättaren har försökt behålla tonen och lagt in motsvarande sätt att uttrycka sig, till exempel ”han” istället för ”honom” och sådana ganska givna svenska …vad ska man kalla det? Slarvfel i talspråket? Sedan har han även hittat på lite egna grejer, till exempel pratar Henriettas anhöriga om ”doktrana” istället för ”doktorerna” och det ger ju lokal- och tidsfärg åt språket även om jag själv kanske skulle ha skrivit ”doktorna”. Men det är en anmärkning i marginalen, jag tror Göran Grip gör ett strålande jobb här, även om jag inte sett eller läst den engelska originaltexten. Originalet har förresten både titel och undertitel: The Immortal Life of Henrietta Lacks. She died in 1951. What happened next changed the world.

En smakebit av boken finns här. Boken ingår i min tre på tre-utmaning, läs mer om den hos Pocketlover!

Läs även vad Bokgalleriet, Underbara Böcker, Paulina Helgeson på SvD och Karin Johannisson på DN tycker! Och köp den på Adlibris,  eller Bokus till exempel. Jag köpte mitt ex som e-bok på Bokon.

Den odödliga Henrietta Lacks (The Immortal Life of Henrietta Lacks), Leopard förlag 2012

Annonser

En smakebit på söndag: Den odödliga Henrietta Lacks

Den här boken är fascinerande, den handlar om Henrietta Lacks och de celler som togs från hennes livmoderhals och som nu finns över hela världen och ligger till grund för mycket forskning och till och med nobelpris. Cellerna kallas ofta HeLa-celler och det är inte alla som vet vad upphovskvinnan hette – ibland kallas hon Helen Lane, till exempel.

Den-odödliga-Henrietta-Lacks

Min smakebit kommer från inledningen, sidan 11:

Det går inte att ta reda på exakt hur många av Henriettas celler som lever idag. En forskare har bedömt att om man kunde lägga alla HeLa-celler som någonsin levt på en våg skulle man finna att de vägde över femtio miljoner ton – en ofattbar siffra när man betänker att en enskild cell nästan inte väger någonting alls. En annan forskare har räknat ut att om man kunde lägga alla HeLa-celler som någonsin levt i rad efter varandra skulle de nå runt jorden minst tre gånger, över tio miljoner centimeter. Innan Henrietta blev sjuk var hon bara lite över en och femtio lång.

Lite torr smakebit idag kanske, men fascinerande!

I Rebecka Skloots original har hon försökt fånga tidens och familjen Lacks egna språk med många ”svarta” uttryck. Det ska bli spännande att se hur översättaren lyckas med sin ambition att ”överföra det till ett enkelt talspråk, med en aning tidsfärd men utan lokalfärg och med ungefär samma nivå av grammatiska avvikelser som i motsvarande repliker i originalet.” Jag gillar ju inte fejkade dialekter, men här kan det kanske funka, vi får se!

För fler smakebitar, besök Flukten fra virkeligheten!

Nybörjaren på e-böcker reflekterar

Jag har bara läst ett par e-böcker hittills på min Letto-platta, men det kommer säkerligen bli många fler även om jag faktiskt inte är så förtjust i Letton egentligen.

Jag lockas av e-böcker för att jag är en liten tekniknörd. Jag har som sagt en Letto och en iPad (mini) och de har olika företräden, men nu läser jag mest på paddan. Det är ju så himla smidigt att kunna ha med sig hundratals böcker i handväskan! Ibland är de nästan gratis eller kostar kanske en tjuga. Som hittat!

Jag var lite skeptisk mot e-böcker först för jag trodde jag skulle sakna känslan av papper, doften.

Men det är inte doften och prasslet jag saknar, det är jag saknar mest att lätt kunna vända på boken och se omslaget och baksidan! Jag inser att jag gör det rätt ofta…

Jag har börjat tjuvkika lite i Den odödliga Henrietta Lacks  av Rebecca Skloot och jag saknar att kunna vända på boken och se fotot av Henrietta på omslaget!

Den-odödliga-Henrietta-Lacks

Ofta vill jag också titta på baksidestexten.

Utrymmet en e-bok tar (noll plats alltså) är både positivt och negativt för mig. Positivt som sagt att kunna ha med sig jättemegamånga böcker och aldrig vara utan (om inte plattan laddar ur förstås). Negativt för att jag inte ser och minns dem på samma sätt. Och så kan man ju inte klappa om dem som man kan med en fysisk bok.

Tre på tre 2013

I höst ska jag vara med i Pocketlovers tre på tre-utmaning! Den går ut på att man väljer tre böcker på samma tema som man ska läsa under perioden september-november. Temat kan vara hur stort eller litet som helst. Som jag har våndats över vad jag ska välja! (Ibland är det skönt med i-landsproblem.)

Afrikanskt tema kanske? Chimamanda Ngozi Adichies En halv gul sol, Alaa Al-Aswanys Yacoubians hus eller Christie Watsons Små solfåglar långt borta? Njae. Om jag hade tema Afrika ville jag läsa mig igenom fler än två länder (både En halv gul sol och Små solfåglar långt borta utspelar sig i Nigeria). Men jag vill ju läsa alla böckerna…

Historiskt tema kanske? Läsa Hilary Mantels Wolf Hall och… Hm. Kom inte på fler historiska romaner jag ville läsa.

Men nu har jag landat. Biografiskt tema blev det. I en ganska vid bemärkelse; biografi-i-romanform-bemärkelsen.

I tre på tre 2013 ska jag läsa:

Den odödliga Henrietta Lacks av Rebecca Skloot,

Barnmorskan i East End av Jennifer Worth, och

Vi tolererar inga förlorare av Britt-Marie Mattsson.

Jag är inte helt säker på att jag kommer att klara av denna utmaning, det kan möjligen bli lite tungt med tanke på att jag inte brukar läsa biografier. Men de är ju i skönlitterär form så det borde väl gå! Men det känns som en utmaning, i alla fall.

Den odödliga Henrietta Lacks verkar ju helt fascinerande, om man får tro Hyllan och det får man nog.

Vi tolererar inga förlorare köpte jag på bokrean. Jag är lite nyfiken på både den mytomspunna klanen Kennedy, och på Britt-Marie Mattsson.

Barnmorskan i East End såg jag aldrig på TV, men den verkar fascinerande och så var den ganska billig på Bokon… Det var förresten Henrietta Lacks också så de två blir lästa i min sprallans nya iPad Mini! 🙂

Tävla om två excesser!

Hos Cum libris non solus-Mia kan man nu tävla om två böcker i excess-format. Gör det!

Jag gillar verkligen excess-formatet! Det är smidigt att läsa i; låg vikt och håller sig uppslagen av sig själv.

Om jag vinner kommer jag välja Gillian Flynns Mörka platser

mörka platser

och Rebecca Skloots Den odödliga Henrietta Lacks.

lacks

Jag har inte läst något av Flynn ännu, men har sedan länge Vass Egg hemma. Jag är ganska säker på att jag kommer gilla Flynn.

Den odödliga Henrietta Lacks verkar ju vara en helt fantastiskt intressant historia! Jag tror dessa två skulle bli en bra kombination av sommarläsning; en bra, mörk deckare och en populärvetenskaplig/etik/moral/reportage-aktig bok som jag tror är svår att hitta maken till!

Om ni går in och tävlar hos Mia, lycka till! Håll gärna tummarna för mig annars!