Åsa Larsson blir bara bättre och bättre!

Jag upptäckte Åsa Larsson på riktigt först den här sommaren. Och vilken upptäckt sedan, hon har verkligen tagit sig in på min favoritlista! Jag läste Solstorm ett tag efter att den kom ut och tyckte nog att den var helt ok. Sedan såg jag filmen och den var inte lika bra tyckte jag. Så gick det några år och i somras läste jag Till offer åt Molok och blev helt fast. Hon fångade mig från första sidan. Som tur var kunde jag låna de andra böckerna av samma person (min fina faster!) som jag hade lånat Molok av, så jag kunde bara fortsätta vara i Rebecka Martinsson-världen. Det har varit bra läsning, men jag tycker nog att Till dess din vrede upphör och Till offer åt Molok var allra bäst. I de andra (Det blod som spillts och Svart stig) tyckte jag inte att deckargåtan var lika stark och intressant som i de två senaste.

Till dess din vrede upphör är riktigt tät och spännande. Två ungdomar, Wilma och Simon som dykt på ett störtat flygplan, är försvunna, förmodat döda men har de blivit mördade? Vi får följa Wilma, som spökar lite för Rebecka och försöker leda in henne på rätt spår. Det här övernaturliga inslaget tycker jag är riktigt skickligt hanterat! Det för historien framåt och fördjupar den.

Något annat som också för historien framåt och fördjupar den är tillbakablickarna, som hör samman med vraket som Wilma och Simon dyker på. Vi kastas tillbaka till fyrtiotalet och problematiken med tyskvänligheten. Vi får lära känna den obehagliga familjen Krekula i både då- och nutid och det är en bekantskap jag i verkliga livet gärna är utan. Hu.

Alltså, om du inte redan läst Åsa Larsson, så gör det nu! Hon är lysande!

Köp den på Adlibris eller Bokus till exempel.

Andra som läst och tyckt är Johanna Ögren på Bokhora, Carolina läser och Erik Löfvendahl på SvD.

Till dess din vrede upphör, 321 sidor (pocket) Albert Bonniers förlag 2011

Jag har blivit helt fast i Åsa Larssons deckare!

Svart stig är den tredje boken om Rebecka Martinsson och nu har hon sagt upp sig från advokatbyrån Meijer & Ditzinger och är anställd som extraåklagare.

En död kvinna hittas i en ark på isen. En ark är ett skjul på medar som används för isfiske, kan man väl förklara det som. Vem är hon och hur kom hon till arken? Hon har märkliga skador som inte kan ha tillfogats henne där…

Kirunapolisen med Anna-Maria Mella i spetsen börjar utreda mordet med hjälp av Rebecka Martinsson. Mordet visar sig ha kopplingar till entreprenören Mauri Kallis stora gruvbolag Kallis Mining och den här kvinnan är långt ifrån det enda offret i den här historien…

Mauri Kallis växte upp under erbarmeliga förhållanden hos fosterföräldrar i Kirunatrakten. Han lyckades ta sig därifrån och hitta sin talang – affärer och börsspekulation. På Handelshögskolan lär han känna syskonen Diddi och Inna Wattrang, som har en ganska bisarr relation. Kallis Mining blir framgångsrikt internationellt och Mauri spelar ett högt spel. Kanske lite för högt…

Jag har sagt det tidigare; Åsa Larsson är en mästare på intressanta karaktärer. Deckargåtorna är väl helt ok men det är persongalleriet som är det stora behållningen med hennes böcker tycker jag. Rebecka är som huvudperson så klart väldigt intressant men den jag fastnar kanske mest för i Svart stig är Sven-Erik Stålnacke. Han är lite ensam och sorglig men samtidigt så sympatisk och godhjärtad. Och så gillar han katter. Kattälskare har alltid pluspoäng i min bok!

Deckargåtan i Svart stig blev jag inte så jätteförtjust i. Det var intressant att läsa om Mauri Kallis, Diddi och Inna Wattrang och företaget, men det blev lite för mycket och lite för långt. Mot slutet, den spännande upplösningen, var jag inte så fokuserad och ärligt talat vet jag inte om jag förstod hur allt hängde ihop egentligen. Svart stig är 422 sidor lång i pocket och kanske att den kunde ha varit 100 sidor kortare.

Jag blev lite mätt på Åsa Larsson nu faktiskt. Missförstå mig rätt – hon är fortfarande en lysande författare – men kanske att jag skulle pausa lite. Samtidigt blir jag så nyfiken på karaktärernas utveckling! Jag har ju läst den femte boken (Till offer åt Molok) jag fortsätter resan fram till den på en gång. Jag måste ju få veta hur det går med Sven-Erik Stålnacke och katten… 🙂

En smakebit från boken finns här.

Andra som läst och tyckt är Lina Sjöberg på SvD, PocketBlogg och Carolina läser.

Köp boken på Adlibris eller Bokus, till exempel.

Svart stig, 422 sidor (pocket) Bonnierpocket 2007

I Det blod som spillts återvänder advokat Rebecka Martinsson till Kiruna under sin sjukskrivning efter händelserna i Solstorm. Hon vet inte om att en till präst mördats och att polisen tror att det är en copycat…

Åsa Larsson är förträfflig på att beskriva karaktärer tycker jag. Jag gillar Rebecka väldigt mycket, likaså Anna-Maria Mella och Sven-Erik Stålnacke. Jag vill fortsätta läsa mer och mer om människorna och miljön, men när jag tänker efter så tycker jag att den här deckarintrigen var ganska ointressant. Klart att jag undrade vem som gjort det, och hade mina aningar, men i backspegeln är det inte den spänningen jag tar med mig, utan just människorna och miljöerna.

Den senaste boken, Till offer åt Molok, föll jag ju verkligen pladask för men denna är inte i samma klass. Det är lite rörigt med tidsperspektivet, man hoppar fram och tillbaka i tiden och jag hade nog gärna sett att de hoppen hade annonserats lite mer. Och avsnitten om vargen hade jag nästan kunnat vara utan, även om de har viss relevans för historien.

Det här var nog något av en mellanbok men jag ser fram emot att läsa nästa, Svart stig!

En smakebit av boken finns här. Andra som läst och tyckt är Carolina läser, och dagarna går… och Onekligen.

Köp den på Adlibris eller Bokus till exempel.

Åsa Larsson fångade mig från första raden med denna bok!

Jag läst den första av hennes tidigare böcker om Rebecka Martinsson, Solstorm, men den fångat mig inte direkt. Nu får jag kanske läsa ikapp hela serien!

I Till offer åt Molok bor Rebecka Martinsson i den lilla norrländska byn Kurravaara, i sin farmors gamla stuga. Hennes kille Måns bor i Stockholm och förhållandet är inte precis toppen. Rebeckas båda föräldrar är bortgångna och hennes granne, gamle Sivving, fungerar lite som en pappa eller farfar för henne. Hon är också god vän med polisen Krister. Av honom har hon fått schäfervalpen Snorvalpen och så har hon tagit hand om den gamla tiken Vera, genom jobbet. Det verkar som att Rebecka ganska nyligen kommit tillbaka till jobbet och världen efter att ha varit ganska rejält sjuk, psykiskt. Jag vet inte detaljerna, jag får väl läsa mig ikapp dem, som sagt.

Sol-Britt Uusitalo dör, hon blir mördad i hemmet. Hemmet hon delar med sin sonson Marcus. Hon tar hand om sonsonen sedan hennes son dog i en smitningsolycka tre år tidigare. För några månader dog Sol-Britts pappa Frank, han blev björnriven. Boken inleds med att man hittar mänskliga kvarlevor i en björn det varit skyddsjakt på, efter att den hade rivit en hund i en hundgård. Värst vad Sol-Britts släkt verkar dö! Hennes farmor, som vi får läsa en del om, blev förresten också mördad, ihjälslagen. En slump, kanske? Men Rebecka Martinsson har lärt sig att ”Hata slumpen” och börjar gräva i de gamla dödsfallen. Hon hittar ett motiv och råkar själv i livsfara…

Som sagt, Till offer åt Molok fångar mig från sida ett. Jag fullkomligt slukar berättelsen och gläds åt att den är så skickligt skriven. Avsnitten från tidigt 1900-tal (om Sol-Britts farmor Elina) ger härlig färg åt hela berättelsen och miljön och allt sammantaget får jag den där känslan jag får av bra böcker, att jag vill resa dit. Nästa sommar i Kiruna, kanske?

Åsa Larsson är jurist och vet vad hon skriver om, i stort sett och det ger berättelsen trovärdighet utöver färgen hon målat den i med sin berättarkonst. Fast jag hakar upp mig på att åklagaren (Rebeckas chef) skriver domar. Så går det faktiskt inte till. Men frånsett den detaljen är jag helt såld. Inom kort kommer jag nog att köpa de första delarna i serien om Rebecka Martinsson också.

Andra som läst och tyckt är Susanne Kleman, Zelly och Vargnatts bokhylla.

Köp den på Adlibris eller Bokus till exempel.

Till offer åt Molok, 388 sidor (inbunden), Albert Bonniers förlag 2012.