Jag tycker det är en trevlig tradition att dela med mig lite av vad jag läser! Vi är ganska många som gör det om söndagarna, fler hittar den som vill hos Flukten fra virekeligheten.
Jag har precis börjat läsa Och bergen svarade av Khaled Hosseini, som handlar om syskonen Pari och Abdullah och deras familj i byn Shadbagh i Afghanistan. Syskonen skiljs åt och vi får följa deras resa genom världen, tillbaka till varandra.
Smakbiten kommer från kapitel två och jag tror att Pari är på väg att lämnas bort till en familj i Kabul (det står så på baksidan i alla fall):
En stund senare stannande de för att vila i skuggan av ett klippblock. Med ett stönande släppte far vagnens styre till marken. Han krökte ryggen med en plågad grimas lyfte ansiktet mot solen.
”Hur långt kvar är det till Kabul?” frågade Abdullah.
Far tittade ner på dem. Hans namn var Saboor. Han var mörkhyad och hade ett hårt ansikte, kantigt och benigt, med en näsa som var krökt som näbben på en stäpphök, och ögonen var djupt insjukna. Far var smal som ett streck, men ett helt livs arbete hade gett honom svällande muskler som vred sig som rottingvidjor runt armstödet på en korgstol. ”I morgon eftermiddag är vi framme” sa han och lyfte vattensäcken av kohud till läpparna. ”Om vi håller tiden”. Han tog en djup klunk, och adamsäpplet steg och föll.
Jag är inte säker på vem berättaren är, man får hela tiden läsa om ”far” och inte om ”fadern”, så det känns som att det är ett av syskonen som berättar, men vad jag fattar är bara Pari och Abdullah med på resan. Och resten av berättarrösten kommer ju utifrån… Det kanske klarnar vartefter.
Som sagt, jag har precis börjat läsa, så jag vet inte riktigt vad jag tycker än. Recension kommer hur som helst den 20 juni!
Books ABC 