Perfekt att läsa vid sidan om

Lady Susan av Jane Austen är en brevroman, den består helt enkelt bara av brev. Då breven inte är så värst långa är det smidigt att läsa ett eller ett par i taget och sedan läsa något annat.

Det är förresten ett intressant sätt att bygga upp en berättelse på. Det börjar med att änkan Lady Susan skriver till sin svåger (jag tror det är hennes avlidne mans bror) och tackar honom för inbjudan hem till dem. Sedan skriver hon till en väninna och berättar om vistelsen. Vi får också läsa brev som svägerskan (den avlidne mannens bros fru alltså) skriver till sin mor, som modern skriver till svägerskan där de beklagar sig över Lady Susans person och beteende.

Annars är även Katrine Kielos Det enda könet bra att läsa vid sidan om. Jag har lite svårt i allmänhet att läsa två skönlitterära böcker samtidigt, jag vill gärna bara ha en handling i taget i huvudet.

Men Lady Susan, Det enda könet och Porto Francos väktare går alltså bra att läsa samtidigt!

30 Days of Books – Dag 9, trodde inte jag skulle gilla men gjorde’t

Day 9 –  A book you thought you wouldn’t like but ended up loving.

Nu skjuter jag lite bredvid mål här, men det är för att jag inte kommer på att jag någonsin läst en bok jag inte trott jag skulle gilla och sedan älskat den.

Däremot har det såklart hänt är att jag har varit skeptisk till en bok på grund av att den blivit så massivt hajpad, men sedan har jag gillat den. Detta gäller till exempel Harry Potter-serien och älskade En man som heter Ove.

För bortåt tio år sedan lånade jag en bok av en släkting, mest för att vara artig, som jag inte trodde skulle vara något för mig men som sedan visade sig vara helt ok (men jag älskade den inte): Judith Merkle Riley – En vision av ljus. Jag minns inte så mycket mer av handlingen än att den handlade om en jordemoder på 1300-talet.

Fredrik Backman – En man som heter Ove

Skrattet som bubblar i magen när jag sitter vis frukostbordet en lördagsmorgon och läser Ove, föreslår för min man att vi ska byta gardiner (röda ”jul”gardiner hänger kvar i mars) och han säger ”Nej inte nu, jag sorterar skruv och spik”. Glatt leende.

Jag hade berättat lite om Ove, att han åker Saab och så, men inte om hans (välsorterade) verktygslåda(or).

ove

Jag hade hört så mycket gott om Ove att jag blivit lite skeptisk till boken. Jag köpte Ove på bokrean men hade inte med honom på min topp tre reaböcker jag tänkte läsa härnäst. Men när bläddrade lite i Ove fastnade jag direkt, inte minst för det snillrika omslaget (väldigt Ove).

Åh, Ove med det stora hjärtat och buttra uppsynen, han tog mig helt med storm och jag sträckläste boken en lördag.

Inte bara Ove utan alla personer runt om kring – Lufsen, Jimmy, Den Gravida Utländskan – är så väl beskrivna, så kärleksfullt att jag blir lycklig. Som tur är kallas Den Gravida Utländskan just så bara i början av boken, i och med att Oves och hennes vänskap (eller vad man ska kalla det) utvecklas får vi läsa att hon heter Parvaneh.

Igenkänningsfaktorn är bitvis mycket hög och någonstans känner jag att jag borde förfäras, men egentligen jag blir mest glad åt att känna igen både min man och min pappa lite i Ove. Sällan har jag skrattat så mycket när jag läst en bok, omgivningen undrade nog lite…

Ove ska tydligen bli film också. Kul!

Andra som läst och tyckt är: Fiktiviteter, Romeoandjuliet, DN:s Lotta Olsson, och Enbokomdagen.

Köp en egen Ove på exempelvis Adlibris eller Bokus.

En man som heter Ove, 351 sidor (inbunden) 2012, Forum Bokförlag

30 Days of Books – Dag 8, överskattad bok

Körkarlen av Selma Lagerlöf trodde jag skulle vara mycket bättre än vad den var. Inte minst med tanke på att filmatiseringen av den tydligen ses som den bästa svenska filmen någonsin (eller vad det var…).

Åh, jag tyckte bara den var långtråkig, ointressant och seg. Men jag läste ut den! På ren och skär envishet.

Anna Gavaldas Tillsammans är man mindre ensam läste jag i någon bokklubb för några år sedan. Den var ju ganska hajpad (och jag vet att många älskar den fullkomligt) men jag tyckte den bara var seg och tråkig och meningslös. Så den läste jag inte ut.

30 Days of Books – Dag 7, underskattad bok

Day 7 – Most underrated book

Svårt. Jag är nog en läsare som i allmänhet uppskattar böcker som underskattas av många. Jag uppskattar till exempel Sagan om Isfolket av Margit Sandemo på ett visst plan. Flera plan till och med.

Nej, det är inte finlitteratur. Nej, det är inte korrläst särskilt bra (inte korrläst alls?) Nej, karaktärerna är inte unika utan återanvänds hejvilt. Karaktärerna kommer tillbaka i olika tider och skepnader och det är till och med en poäng i hela berättelsen.

Men Isfolket är underhållning. Kravlös, historisk, på många ställen härlig underhållning. Jag är ingen historiker så jag vet inte hur väl böckerna är researchade. Men min gissning är att de inte är så väl researchade och förmodligen innehåller en hel del konstnärliga friheter och faktafel.

Men so what. Jag läste dem första gången när jag gick i högstadiet och även om jag säkert var ganska historieintresserad (är fortfarande intresserad av det mesta!) så fick jag upp ögonen för historia på ett annat sätt genom dessa böcker. Det blev mera personligt än den historia man fick sig till livs i plugget, som ju mest var att rabbla årtal och kunglängder. Och det måste ju vara värt något? Kanske till och med ganska mycket.

Novell av Jewell

Ett nästan-rim är ju alltid kul.

För flera år sedan köpte jag novellsamlingen Girl’s night in, med noveller av bland annat Lisa Jewell och Marian Keyes på loppis. Det var väl Keyes som lockade, men den blev inställd i hyllan rätt snabbt och har inte hittat ut förrän igår, då jag företog mig en hyllrensning.

Jag var samtidigt i det där vakuumet efter en (eller nej, tre!) riktigt bra bok och visste inte riktigt vad jag skulle läsa. Började på Jane Austens Lady Susan men då den ingår i en riktig tegelstensvolym med alla Austens samlade verk är den lite för tung att läsa till sängs, så jag tänkte att det kunde passa att bryta av lite med en novell.

Men novellen Rudy av annars så bra Lisa Jewell var tyvärr inget vidare. I novellen var Rudy (en man) en ganska ointressant person som kollar in en tjej i en park. Novellen hade en rätt töntig sensmoral. Kan tänka mig att han hade passat bättre som bifigur i någon av hennes böcker, historien kanske är hämtad och urklippt från någon bok? Har inte läst allt av henne så jag vet inte riktigt.

Hon är nog bättre på romaner, Jewellskan!

En novellvåg i bokbloggarhavet

30 Days of Books – Dag 6, ledsen bok

Day 6 – A book that makes you sad

En av väldigt få böcker jag gråtit när jag läst är The Truth about Melody Browne av Lisa Jewell. Ögonen fuktades i slutet av En man som heter Ove av Fredrik Backman också.

The Fault in Our Stars av John Green var sorglig naturligtvis, jag menar, unga människor som har cancer…

Men egentligen är nog Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken och 2. Sjukdomen av Jonas Gardell sorgligast av alla. De fick jag verkligen ont i hjärtat av.

Top Ten Tuesday – Vårens läsning

Top Ten Spring TBR är det dags för idag, och jag utgår från att TBR står för to be read.

toptentuesday

Här är topp tio-ambitionen för vårens läsning (fast genom fönstret ser man att det fortfarande är vinter) för min del:

20130312-073623.jpg

From the top:

Haruki Murakami – Norwegian Wood (Noruwei no mori)

Sara Lövestam – Tillbaka till henne

Simona Ahrnstedt – Överenskommelser

Rona Jaffe – Det bästa av allt (The Best of Everything)

Christie Watson – Små solfåglar långt borta (Tiny Sunbirds Far Away)

Jussi Adler Olsen – Kvinnan i rummet

Cecilia Samartin – Salvadorena (Vigil: a novel)

Khaled Hosseini – Flyga drake (The Kite Runner)

Helena von Zweigberk – Anna och Mats bor inte här längre

Lev Grossman – Magikerna (Magicians)

Några är inköpta på bokrean, några är vinster, någon är lånad, några är från min boktolva… En blandad kompott!

John Green – The Fault in Our Stars

Hur är det att sakna framtiden? Hazel vet.

The-Fault-in-Our-Stars-PB

The Fault in Our Stars (på svenska: Förr eller senare exploderar jag) blev bästa bok 2012 enligt Time och alla som läst den verkar oreserverat hylla den. Så också jag. Det är många som såväl gråtit som skrattat med denna bok, men då jag inte är någon bok-gråtare direkt (grät inte i Kärleken eller Sjukdomen heller) kan jag inte sälla mig till den skaran. Men många är tillfällena då det knutit sig i bröstet på mig.

Jag är glad över att de recensioner jag läst inte har avslöjat handlingen för mycket, jag ska inte heller göra det.

Men. I grova drag handlar boken om 16-åriga Hazel som är svårt cancersjuk. Genom en stödgrupp för cancersjuka barn känner hon Isaac som drar med sig kompisen Augustus till en stödgruppsträff och ljuv musik uppstår dem emellan. Typ. Inte helt okomplicerat förstås.

Personerna är så härligt beskrivna i denna bok, de går verkligen rakt in i hjärtat på mig. Inte bara Hazel och Augustus utan även Hazels fantastiska föräldrar.

Det är en allvarlig bok, det handlar om cancer och dödssjuka ungdomar, men den är ändå lättsam och lättläst. I handlingen finns även en annan bok, en bok Hazel avgudar och som får en central plats i handlingen. Den (och författaren) är skickligt inskrivna och är en omistlig del av den här vackra och smärtande historien.

Jag blir alltid lite skeptisk till böcker som hyllas såsom denna har gjort, men jag är så glad att jag läste den. Läs du med!

Andra som tyckt till om boken är: Bokhora (flera gånger), Svenska Dagbladet, PocketBlogg, Lotten, MalinFiktiviteter och många fler.

Köp den till exempel här: På engelska: Adlibris, Bokus, Bokia. På svenska: Adlibris, Bokus, Bokia

The Fault in Our Stars, 313 sidor (pocket) Penguin 2012

Förr eller senare exploderar jag, Bonnier Carlsen 2013

Tematrio: Skolan

Jag vill gratulera Lyran till det nya jobbet som föranledde veckans tematrio om böcker som utspelar sig i skolmiljö eller som på något annat sätt har med skolan att göra. Kul trio, finns många bra böcker att välja mellan tycker jag!

1. Händelser vid Kirkston Abbey av Patrick Redmond är en thriller (heter det thriller när det är böcker? Spänningsroman?) som utspelar sig i internatskolemiljö i femtiotalets England. Engelska originalets titel är The Wishing Game. Den är ruggigt spännande och kryper under skinnet på en, och med en twist på slutet som gör att man inte vet riktigt hur det förhöll sig med ondskan egentligen… Läs!

2. Hemliga historien (The Secret History) av Donna Tartt är en av mina favoritböcker. Den utspelar sig på ett college i USA men man får aldrig riktigt grepp om tiden, den känns tidlös på något sätt. Den finns så många bra ingredienser i den här historien; ond bråd död, excentriker x flera, sökande efter kärlek och tillhörighet, utanförskap, college/skol-miljö… Aaaahhh… Läs!

3. Ondskan av Jan Guillou. En klassiker skolsammanhang, tycker jag. Den var mycket otäck att läsa och nästan lika otäck i filmatiserat skick. En bra filmatisering, tyckte jag (fast det gick väldigt lång tid mellan det att jag läste boken och det att jag såg filmen).