Månadsarkiv: juli 2013

Bokbloggsjerka 19-22 Juli

Denna vecka ställer Annika två frågor i jerkan:

Vilka bokomslag tycker du matchar bokens innehåll bäst/sämst? Vilket/vilka bokomslag tycker du bäst/sämst om och varför?

Sämst matchning

En del av omslagen till Douglas Kennedys böcker. De visar undantagslöst (nästan) kvinnor på omslagen, gärna på stränder. Ok, kvinnor har ofta huvudrollen, men innehåller även män. Stränder förekommer inte så mycket i böckerna som på omslagen. Här är två exempel (bilderna är länkade till beskrivningen på Adlibris):

big picture

Den här boken har jag läst två-tre gånger och jag minns inget om någon strand. Huvudpersonen är en man.

pursuit of happiness

Det här är min favoritbok av Kennedy. Den har inget med vatten att göra, men ok, huvudpersonen är en kvinna.

Sämst

Bokomslag av den översta typen. Många av hans böcker ser likadana ut, och det är svårt att koppla omslagen till innehållet, jag kan omöjligt avgöra av omslaget vilken av böckerna det är. Här är ett till exempel:

the job

Jag förstår på sätt och vis att en författare/förlaget vill ha liknande eller matchande omslag till böckerna, det kanske handlar om att man ska känna igen en Kennedy-bok när man ser den. Men jag hade värdesatt att man kan identifiera, eller åtminstone särskilja, böckerna. Omslagsbilden till The Job ovan kan jag inte koppla till själva boken. Nu var inte The Job min favorit-Kennedy och jag kommer inte ihåg handlingen så väl, men ändå.

Och aldrig att jag hade köpt The Pursuit of Happiness på omslaget ovan!

Bäst matchning och som jag tycker bra om:

Mina fräknar av Sofia Hallberg  (min recension)

mina fräknar inbunden

Bilden ovan är från den inbundna utgåvan. Pocket-utgåvan är lite annorlunda men lika väl matchad mot innehållet och även snygg:

mina fräknar pocket

Rachel Cohn och David Levithan – Nick & Norahs Infinite Playlist

Jag har varit riktigt nyfiken på den här boken och det visade sig vara en gullig historia.

Nick&Norah stor?

Nick och Norah är båda i övre tonåren och träffas ute på en klubb på Manhattan där det är flera queer-punkspelningar. Nick spelar i ett av banden och Norah är där med sin bästa kompis. Båda är mer eller mindre straight edge (varken röker eller dricker) och intresserade av samma slags musik. De träffas på klubben, när Nick ser sitt taskiga ex Tris med sin nya kille. Han drabbas av lätt panik och ber Norah, som står bredvid, att vara hans flickvän i fem minuter, så att exet inte ska tro att han är en loser.

De kysser varandra där på klubben och vi får sedan följa dem under natten, på berg och dalbanan som blir deras första dejt. Vartannat kapitel är skrivet av Nick och vartannat av Norah och de hakar i varandra tidsmässigt.

Det är en mysig historia och jag blir lite nostalgisk när jag läser. Den viktiga musiken, imagen, känslorna som är både söta och starka på en gång. Den var både lätt- och snabbläst och jag hade stor behållning av den, men jag känner ingen direkt mersmak.

Författarna har även skrivit Dash & Lilys Book of Dares och Naomi & Ely’s No Kiss List tillsammans, och förmodar jag, på samma sätt och jag vet inte, jag får känslan att de bara återanvänder samma format och det känns lite trist. Men som sagt, jag känner inte till böckerna i övrigt, de kanske är jättebra.

Jag tror, till skillnad från Enligt O (se länk nedan), man bör läsa denna bok på engelska om man kan och orkar, för jag tror språket fungerar bättre då. Malin (se länk nedan) störde sig lite på alla svordomar som användes och jag tror inte de står ut lika mycket i originalet.

Andra som bloggat om boken är Malin, Enligt O och Booksessed. Läs en smakebit från boken här.

Köp boken på Adlibris, Bokus eller Bokia till exempel.

Nick & Norah’s Infinite Playlist (Nick och Norahs oändliga låtista), 183 sidor (pocket), Random

Five Days är ingen cancerbok

När jag gav en smakebit från Five Days av Douglas Kennedy var det lätt att tro att det var en bok om cancer. Lotten blev lite skeptisk mot boken av det skälet.

five days

Men jag gläds åt att det inte är någon cancerbok, det är bara det att huvudpersonen, Laura, arbetar på sjukhus och är teknolog/operatör av en stor scanner, så hon är ofta den som först upptäcker cancer hos en patient.

Det är egentligen en bok om kärlek och livsval. När man är mitt i livet och börjar misstänka att man gjort fel val eller lever livet på fel sätt, vad gör man då?

Jag är någonstans i mitten av den här boken och gillar den verkligen. Jag får den där rese-känslan jag får av riktigt bra böcker; jag vill resa dit den utspelar sig. Så nu funderar jag på vem jag ska övertala att hänga med mig till Maine och Boston…

Tematrio – Frankrike

Veckans tematrio handlar om Frankrike!

Jag har inte läst mycket alls av franska författare, och det jag kan påminna mig att jag har läst har inte varit så jättebra (Kod 400 av Sophie Divry tyckte jag var ganska trist, Anna Gavalda har jag gett mig på en gång för några år sedan men fixade inte, men Bonjour Tristesse av Francois Sagan gillade jag förvisso).

Så i min tematrio tänkte jag ta upp franska (eller med anknytning till Frankrike) författare jag vill läsa och som står och väntar i hyllan. Om ni läst, berätta gärna vad ni tycker!

temafrance

1. Gustave Flaubert – Madame Bovary

Det här är ju en riktig klassiker som både gjorde skandal när den gavs ut och åtalades för sedlighetsbrott, men jag har inte läst den än. Äktenskapsbrott är väl alltid ett tacksamt ämne att både läsa och skriva om.

2. Justine Lévy – En ovärdig dotter

Om relationen mellan mor och dotter, när modern håller på att dö och dottern snart ska föda egna barn. Jag köpte den för ett tag sedan i en kombination av min ambition att läsa mer varierat, för att den kostade 29 kronor, var tunn och snygg. Undrar om den är bra också?

3. Tatiana de Rosnay – Sarahs nyckel

Jag vann den i en utlottning hos Feelgoodbibliotekarien i vintas, och jag skäms att säga att jag inte läst den ännu. Men både det jag hört av andra och det jag läser på baksidan verkar väldigt bra. Boken handlar om Sarah som låser in sin lillebror i en garderob för att skydda honom från polisens räd mot judiska familjer 1942. Hon tror hon ska återvända inom kort men det gör hon inte… 60 år senare snubblar en journalist över historien.

JD Salinger – Franny och Zooey

Franny och Zooey har jag tänkt läsa ganska länge. Jag har tidigare läst och gillat Räddaren i nöden (The Catcher in the Rye) av samma författare men den här var verkligen inte lika bra.

franny och zooey

Det gick riktigt segt med läsningen och jag tyckte inte att handlingen var mycket att hurra över, heller. Jag har förstått det som att det var två noveller från början, en Franny och en Zooey. De är syskon och Zooey är en förkortning (eller snarare smeknamn) för Zachary. Den är skriven i mitten av femtiotalet och utspelar sig i New Haven (på Yale) i Frannys del och i New York (Manhattan) i Zooeys del.

Franny har fått någon sorts sammanbrott och Zooey… jag vet inte. Hans del känns oändlig, han ligger i badet och läser något gammalt brev från något av deras äldre syskon, sedan kommer mamman in och ska prata om Franny och han är ganska otrevlig mot mamman, sedan rakar han sig och sedan ska han försöka tala Franny till rätta, och ur depressionen eller sammanbrottet eller vad det är.

Jaha. Jag fattar verkligen inte storheten med den här boken, inte alls. Som jag förstått det är det en stor och fin amerikansk klassiker och folk (åtminstone i teveserier och böcker) döper sina barn efter Franny och Zooey men jag vet inte varför man vill kalla sina ungar efter dessa två. Normalt skulle jag inte läst ut den när den inte gav mig något efter femtio eller hundra sidor, men dels är den så kort och dels ville jag verkligen veta vad som var så bra med den. Och nu vet jag. Inget?

Mig hjälpte det heller inte att den helt saknar kapitelindelning, eller andra ”hållplatser” det blir bara en enda lång bla-bla-bla-bla-öken.

Andra som tyckt till är All kinds of books, Annas böcker och Corren. Ett litet smakprov finns här.

Köp den på Adlibris, Bokus eller Bokia till exempel.

Franny och Zooey (Franny and Zooey), 190 sidor (inbuden), Bakhåll.

En smakebit på söndag – Nick & Norahs Infinite Playlist

Just nu läser jag egentligen Five Days av Douglas Kennedy, men eftersom jag redan bjudit på en smakebit från den tänkte jag idag bjuda på en smakebit från Nick & Norahs Infinite Playlist, som jag både påbörjade och avslutade igår.

Nick&Norah

Nick och Norah är båda i övre tonåren och träffas ute på en klubb på Manhattan. Nick ser sitt taskiga ex Tris, drabbas av lätt panik och ber Norah som står bredvid vara hans flickvän i fem minuter, så att exet inte ska tro att han är en loser. De kysser varandra på klubben och vi får sedan följa dem under natten, på berg och dalbanan som blir deras första dejt. Vartannat kapitel är skrivet av Nick och vartannat av Norah, och min smakebit kommer från Norahs första kapitel:

No matter how good he tastes, this five-minute girlfriend still needs a few seconds to come up for air. I separate my mouth from his, hoping to catch my breath and hoping to catch Tris walking away from from us without having noticed me at all.

WOW. I fell like in this riot of people, I have been kicked in the stomach, but by the giddy police. Forget about the need for oxygen. My mouth wants to go back to the place it just left.

För fler smakebitar, kika in hos Flukten fra virkeligheten!

Dagens projekt

Idag ska jag minsann läsa ut Franny och Zooey av JD Salinger. Banne mig. Det är en ganska kort bok, knappt 200 sidor men den är riktigt seg.

Pladder, pladder, pladder. Normalt sett hade jag nog gett upp redan, men jag är nyfiken på bad som är den stora grejen med den här boken! Varför är den en amerikansk klassiker (jag tror den är det)? Varför döper folk sina barn efter Franny och Zooey (de gör det i filmer, teveserier och böcker åtminstone). Kommer den ta sig på de 60 sidor jag har kvar?

Först ska jag ut och rida en sväng, men sen har jag en läsdejt på balkongen!

En mening.

Hans äldsta syster (som här blygsamt föredrar att omnämnas som en hemmafru bosatt i Tuckahoe) har bett mig beskriva hans utseende som ”en blåögd, judisk-irländsk mohikan-spejare som dör i dina armar vid ett roulette-bord i Monte Carlo”.

(Regler: plocka upp närmsta bok, bläddra fram till sidan 52 och skriv ned den 5:e meningen. Berätta inte titeln. Kopiera reglerna till ditt inlägg.)

Lauren Graham – Someday, Someday, Maybe

Gilmore Girls är en av mina favoritserier, så när skådespelaren bakom varmhjärtade och rappkäftade Lorelai – Lauren Graham – skriver en bok så måste jag förstås läsa.

someday

Av någon anledning har jag fått för mig att den är delvis självbiografisk eller åtminstone självupplevd. Det kanske är för att det skulle passa bra in i tiden? Boken utspelar sig 1995 i New York och handlar om Franny Banks, som flyttat till stan för att försöka försörja sig som skådespelare. Hon har gett sig själv en deadline på tre år och när boken börjar har hon bara ett halvår kvar. Anledningen till att hon ger sig just tre år är dels för att hon inte vill bli en av dem som hänger kvar och inte inser att hon misslyckats, och dels för att gamle pojkvännen från college, Clark, ska läsa tre år på law school och efter det tänkte de bli ihop igen. Om hon inte lyckas och bor kvar i New York, vill säga… Hon delar lägenhet i Brooklyn med college-kompisen Jane och Dan, som försöker försörja sig som manusförfattare.

Det börjar så smått lossna för Franny när boken börjar, hon ska gå på en riktig audition, får ett par halvkassa roller och kanske lyckas hon skaffa sig en agent?

Det här var verkligen härlig läsning. Det är en ljus, varm och fin stämning i boken och jag blir glad i hjärtat. Franny är rolig att läsa om, både i sitt agerande och sina repliker och det var ungefär det jag väntade mig av Lauren Graham. Så jag är nöjd och glad och hoppas att hon skriver flera böcker i framtiden. Det enda jag reagerade lite över i boken, var att Franny verkar så himla grön som skådis. Hon har ju ändå hållt på i två och ett halvt år. Även om hon inte haft så många auditions tycker jag att hon borde ha snappat upp en  del saker om hur det går till. Men ok, detta var 1995 och vi kunde väl inte googla precis allt vi ville veta… Frannys ”gröna” stunder är ändå väldigt roliga att läsa om!

Andra som läst och tyckt är Helena och Hyllan. En smakebit från boken finns här.

Köp den på Adlibris, Bokus eller CDON till exempel.

Someday, Someday, Maybe, 340 sidor (inbunden) Ballantine Books 2013