Månadsarkiv: april 2013

Av sentimentala skäl

Vilken bok behåller du av sentimentala skäl? Det var Fredagsfrågan hos Bokhora i fredags.

Det finns väldigt många skäl att behålla böcker för mig. Jag har svårt att ge en bok vidare (jag kastar aldrig böcker!) om jag fått eller ärvt den av någon, om jag har köpt den på något speciellt ställe eller till något speciellt tillfälle eller i någon speciell sinnesstämning. Eller om det är en särskild utgåva som jag gillar…

De andra böckerna behåller jag för att de är bra, ibland för att jag kommer vilja läsa om dem. Jag gillar att ha många böcker, det får mig att känna mig lycklig!

Veckans bästa leveranser!

Här i slutet av veckan har min brevlåda börjat kännas smått magisk.
Först kom Davidsstjärnor, som jag blev väldigt glad över eftersom jag väldigt gärna ville läsa den och var osäker på om jag skulle få den. Den är så fint inbunden i klotband att jag bara vill ta med den överallt och klappa den… Tack Piratförlaget!

20130419-213046.jpg

Sen kom boken i vars process jag varit med på ett litet hörn. Så roligt att se slutresultatet! Den här boken utspelar sig under Jenny Lindströms första hjärnspöke-besegrande år. Det är inte bara en ”vanlig” viktminskningshistoria a la kvällspressen, Jenny har verkligen analyserat och besegrat både sina hjärnspöken och omgivningens förutfattade meningar under sin viktresa. Kika in hos Jenny och läs om det andra året också!

20130419-213308.jpg
Köp boken här, klicka på böcker och så finner du Hjärnspöken högst upp!

Bokbloggsjerka 19-22 april: Titelns vikt

I veckans bokbloggsjerka frågar Annika:

Att bokomslaget är viktigt för många har jag förstått, men hur viktig anser du att bokens titel är?

Det är ju delarna som gör helheten! Omslag, titel och/eller form kan få mig att se och spontanköpa en bok jag inte känt till sedan tidigare. En nyutgåva (eller utländskt omslag) kan få mig att köpa en bok fast den redan står i hyllan hemma.

Titeln är helt klart viktig, men när jag försöker analysera mitt köp (förälskelse!)-beteende så är det nog omslaget och formen som väger tyngst för mig om jag inte känner till boken sedan tidigare. Omslag och form göra det svårt för mig att släppa boken, för att jag vill titta och klappa på den hela tiden.

Det här med fejkade dialekter

Skriva på dialekt – hiss eller diss?

Jag är kluven. Det är en sak att återspegla en dialekt (eller sociolekt för den delen) om boken är skriven på samma språk som det land den utspelar sig i. Till exempel att karaktärerna i en svensk roman av något slag använder vissa dialektala uttryck. Det kanske är mindre snyggt att skriva ut dialekten/sociolekten med diftonger och allt, men det går säkert att göra på ett bra sätt och kan nog bidra till att läsaren får rätt känsla för boken.

Men att i en bok som är skriven på svenska, som ska utspela sig i en annan tid och i ett annat land, hitta på en dialekt som förmodligen ska låta lantlig, åh det blir bara pinsamt och svårt att läsa. Det går inte att få (eller: jag kan inte få) en känsla för tid och rum, för karaktären, för boken när dialekten är hitte-på. Det hade varit bättre att skriva neutralt och låta andra saker förmedla känslan av tid, rum och sympati. Jag lägger ner och ägnar mig åt annat.

Hur tänker ni kring (fejkade) dialekter?

 

Från A till Ö: V som i Charlotte Vale Allen

I denna kategori tänkte jag presentera författare från A till Ö, med syftning på efternamnet. Hoppeligen har jag alfabetet täckt med böcker!

Nu har turen kommit till V efter ett ganska långt uppehåll. Vale är kanske ett mellannamn, men jaja. Jag har bara läst en bok av Charlotte Vale Allen men den tycker jag är underbar. Vemod heter den, Mood Indigo på engelska. Den utspelar sig i New York 1934. Bara det, liksom…

Honoria Barlow är förmögen och vacker och gift med den något yngre och hemlighetsfulle ryssen Mick (Michail). Honorias har en yngre släkting, Chip, vars fästmö Dee-dee ramlar (eller knuffas?) ner från en balkong och dör, varpå Honoria blir inblandad i fallet tillsammans med sin svarta hushållerska Maybelle. Det visar sig att Dee-dee hade ganska många hemligheter.

Honoria arbetar till vardags som manusförfattare för filmen och Dee-dees fall är inte utan likheter med de manus hon arbetar med och förutom detta håller även Micks hemligheter på att komma upp till ytan. Vem har hon gift sig med, egentligen?

Det var nog omslaget som fick mig att köpa boken (nu är den slut hos förlaget)

vemod

Men den amerikanska utgåvan går att få tag på. Bara typsnittet skulle nog få mig att köpa den här boken…

mood indigo

Charlotte Vale Allen är en väldigt produktiv författare, hennes namn ger 41 träffar på Adlibris, men jag får inte lust att läsa någon av hennes andra böcker. Det kan vara så att jag har förförts av platsen och tiden när jag läste Vemod…

Har du läst något av Charlotte Vale Allen? Kan du rekommendera någon annan författare på V? V alltså, W kommer snart!

Hjältinnor som sparkar rumpa

I dagens Top Ten från The Broke and the Bookish får man välja fritt från tidigare Top Ten-ämnen.

Jag väljer Favourite Kick Ass Heroines, #117.

Hur kan jag inte, liksom?!  Men jag nöjer mig med fem:

1. Maureen O’Donnell från Garnethill-trilogin av Denise Mina

2. Elizabeth Bennet från Stolthet och fördom av Jane Austen

3. Ruth Galloway från Elly Griffiths böcker

4. Tomato Rodriguez från En flickbok av Erika Lopez

5. Sara Smythe från The Pursuit of Happiness av Douglas Kennedy

 

Skillnaden mellan ljudbok och radioteater?

Jag har länge haft för mig att jag inte gillar radioteater. Eller ”inte gillat” är för milt uttryckt. ”Får utslag och nervösa besvär av” ligger närmare sanningen. Men ljudböcker har jag lyssnat till lite. Inga mängder, men det händer ibland, och det går oftast bra (beroende på uppläsaren). Det enda är att jag kan bli lite rastlös, då jag läser snabbare än de pratar.

Radioföljetonger har jag inte lyssnat på mycket på, men under vårvintern har ju Silvia Avallones Stål gått på P1 i bra uppläsning av Josefin Iziamo. Har lyssnat litegrann och gillat, men egentligen vill jag läsa den först.

Men så igår i bilen hamnade jag i Radioteatern Låt staden brinna, första delen av tre om Göteborgshändelserna, och den var ju helt överraskande bra!

Ni kanske minns EU-toppmötet 2001 och George Bush:s besök i Göteborg? Det som hände då har vissa kallat kravaller och det kanske är riktigt i viss mån. Jag var där, intresserad av politik (och en kille) men inte kravallerna. Strax efteråt flyttade jag till Göteborg och började plugga på fredsforskningsinstitutionen där, för bland annat Hans Abrahamsson som har skrivit boken som pjäsen baserar sig på. Härliga tider…

Men nu börjar jag fundera på vad som egentligen skiljer en ljudbok från radioteater. En ljudbok läses oftast av en person, utan ljudeffekter och sådant, och radioteater är en hel produktion med flera skådespelare. Men varför har jag dragit en sådan stark skiljelinje mellan dem och sagt (till mig själv) att det ena är bra och det andra är dåligt?

Hur som helst är jag glad att jag gjorde upptäckten!

Sylvia Day – För dig blottad

Romance, kallas det ju. Men så värst romantiskt är det inte, mera: av-på-av-på-sex-gräl-sex-sex-gräl-av-på-sex-sex-av-på.

för dig blottad

Jag blev inbjuden på bloggevenemang kring För dig blottad av Norstedts, jättetrevligt!

Tyvärr kunde jag inte gå den dagen men fick likväl ett exemplar av boken att recensera. Stort tack! Jag har varit lite nyfiken på romance-genren men gillade inte Femtio nyanser så mycket så jag såg fram emot att testa Crossfire-trilogin.

Det är många som jämför Crossfire med Femtio nyanser. Och likheterna är nog många; detta är också en trilogi, omslagen liknar varandra, även titlarna är uppbyggda på samma sätt. De andra böckerna i den här serien heter För dig sedd och För dig nära.

Jag tycker om titeln! Originalet heter Bared to you och det hade ju lika gärna kunnat bli Blottad för dig. Men För dig blottad tycker jag låter bättre. Likheterna stannar inte där; båda serierna innehåller kärlek med förhinder, mycket sex, både mannen och kvinnan är oerhört snygga och åtråvärda.

Jag har ju inte läst mer än nittio sidor i Femtio nyanser för jag blev så uttråkad, men jag tror mig ändå ana vissa skillnader. I Crossfire-serien är både killen och tjejen rätt trasiga och båda är även rika och de verkar ungefär lika erfarna. Och det är inte fråga om något bondage utan hyfsat normalt sex. Men relationen är inte så normal.

För dig blottad handlar om Eva Tramell och Gideon Cross. Eva har just flyttat till New York från Kalifornien och börjar jobba som reklamassistent i Crossfire-building. Hon träffar på en man som hon i tanken kallar ”Mörk och Farlig” som jobbar i samma byggnad. Hon blir omedelbart dragen till honom och han till henne. Ingen av dem vill egentligen vare sig dejta eller ha något förhållande, men jag tror inte att jag avslöjar för mycket om jag säger att de ändå blir ihop? Mer än så, båda är oerhört svartsjuka och måste äga varandra. Gideon har ett stört omfattande kontrollbehov och Eva har förvisso behov av gränser och en viss frihet men hon gör avkall på den för hans skull. Eva har ett mörkt förflutet och är ganska trasig men det dröjer innan läsaren får veta exakt vad som hänt. Gideons person, enorma integritet och kontrollbehov känns ju inte heller helt friskt. En bra bit in i boken blir det tydligt att han också är riktigt, riktigt trasig.

Jag blir lite trött på Eva och Gideon. Det är så mycket av och på, Eva blir arg och springer iväg, Gideon drar händerna genom håret och sluter sig inom sig. Sen löser de allt genom att ha sex.

Jag hade ganska låga förväntningar på boken och blev faktiskt positivt överraskad. Jag blev lite trött på dem som sagt, men ville ändå veta hur det skulle gå för dem. Språket var helt ok, bättre än i Femtio nyanser.

Men några översättningsgrodor finns, typ: ”en massa fringisar” (av sammanhanget antar jag att man skulle översätta fringe benefits, löneförmåner) ”kunde inte se rakt”, ”se honom i aktion”, ”landa en miljonär”. Eller så är det inte grodor, det kanske ska vara så här, för att förmedla någon slags känsla?

Andra som bloggat om boken är Annas bokhörna och Annika Koldenius.

Köp den på Adlibris, Bokus eller Bokia till exempel.

För dig blottad (Bared to you) 321 sidor (danskt band) Norstedts 2013

Men vad nu?!

Är precis klar med För dig blottad. Ska försöka formulera ihop en recension till imorgon.
Så vad nu? Tell the Wolves I’m Home? Allt jag inte vet om djur? Tisdagskvinnorna?

Har anmält mig till The English Bookshops cirkel om Tell the Wolves I’m Home den 8 maj, så jag måste ju inte börja med den än på någon vecka. De andra två är recensionsex men utan datum.

Hjälp?

20130414-194630.jpg