Månadsarkiv: december 2012

Män som hatar kvinnor – Serieroman del 1

Stieg Larsson och Denise Mina i ljuv förening! Särskilt ljuvt kanske det inte är förresten, det är ju som bekant en ganska otäck historia.

mänsomhatarkvinnor

Min erfarenhet av serieromaner eller grafiska romaner är ganska begränsad och omfattar egentligen bara en annan som Denise Mina också har skrivit manus till: A Sickness in the Family.

Män som hatar kvinnor har jag både läst och sett på film flera gånger (dock bara den svenska versionen) så jag har en ganska bra relation till grundhistorien.

Historien fungerar bra i tecknad form tycker jag. Nu hittar jag inga bra pressbilder på innehållet men jag reagerar på att figurerna ser typiskt tecknade ut, det finns säkert namn för det, en särskild stil. Huvudpersonerna ser dock ganska bra ut enligt min mening, efter att jag sett filmen har skådespelarna tagit över karaktärernas utseende och jag minns inte riktigt hur jag föreställde mig dem från början.

Det var ett tag sedan jag läste boken i original så att säga så jag har svårt att bedöma hur Denise Mina behandlat manus, vilka bitar hon har utelämnat och så vidare. Men vissa saker har hon ändrat på, vissa detaljer som kanske skulle tagit för mycket utrymme att teckna? Jag antar i alla fall att det är därför som Lisbeths dator förstörs genom att en gammal dam halkar in i Lisbeth och Lisbeth tappar datorn i stället för att som i filmen (och boken tror jag) Lisbeth råkar i bråk med några fulla killar och datorn förstörs då.

Jag var lite orolig för hur den mycket otäcka våldtäktsscenen skulle vara i serieform men det var inte så utstuderat grafisk men ändå mycket otäck såklart.

Del 1 slutar strax efter att Lisbeth tatuerat ”Jag är ett sadistiskt svin” (alltså inte hela harangen med våldtäktsman) på Bjurmans kropp, och strax efter att Micke Blomqvist åkt in för att avtjäna sitt fängelsestraff.

Det här är en intressant bearbetning av en bra historia, och jag tror att serieromanen är läsvärd oavsett om man läst böckerna först och/eller sett filmerna.

Det ska bli spännande att läsa fortsättningen, hela känslan kring Denise Minas bearbetning av manus är att det är lite skarpare än originalet. Det kommer sig säkert av att hon inte kan få med allt utan måste välja ut det viktigaste.

Jag tror faktiskt att historien tjänar på att hon valt ut de vassa russinen ur kakan.

Män som hatar kvinnor del 1, serieroman, Manus Denise Mina, Tecknare Leonardo Manco och Andrea Mutti, Norstedts 2012 (recensionsexemplar). Finns att köpa på bland annat Adlibris och Bokus.

Tematrio: Litterära klappar

I veckans tematrio hos Lyran ska vi berätta om tre böcker vi fått eller givit bort i jul. Jag fick faktiskt inga böcker i jul! Bu-hu. Min man tycker det är svårt att hänga med i vad jag vill läsa och inte, vad jag köpt själv och inte. Och det kan jag förstå… Men med lite ”fusk” ska väl min tematrio gå ihop idag med!

Jag gav min man Ved – Allt om huggning, stapling och torkning – och vedeldningens själ av Lars Mytting. Min man är passionerad vedeldare så jag tyckte det passade bra! Den togs emot med glädje.

Man kan väl säga att jag fick en tidig julklapp av tomten Norstedts; ett recensionsexemplar av serieromanen Män som hatar kvinnor av Denise Mina, Leonardo Manco och Andrea Mutti.

Snart ska jag åka och hälsa på min faster och jag tänkte ge henne Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken av Jonas Gardell. Hon gillar Gardell och jag tror inte hon läst denna ännu. Men det borde hon – det borde alla!

Elly Griffiths – Flickan under jorden

Flickan under jordenBöckerna om Ruth Galloway verkade vara precis sådana jag gillar – jag hade ju läst ett litet smakprov i form av julnovellen Ruths First Christmas Tree och gillade verkligen den. Men genom att läsa det senaste före det första visste jag på förhand vissa saker som kanske hade varit roligare att upptäcka under läsningen av Flickan under jorden. Vissa personer förekom ju i novellen och då kunde jag dra slutsatsen att de antagligen inte var mördaren i första boken. Och så lite personliga saker om Ruth som avslöjas först i slutet av första boken. Men jag upplevde inte att dessa mina ”kunskaper” störde läsningen så mycket.

Flickan under jorden mötte mina förväntningar på ett bra sätt, och jag gillar Ruth Galloway som hjältinna. Runt 40, inte pinnsmal (det måste tydligen framhållas) men jäkligt smart och sympatisk. Hon undervisar i arkeologi på universitetet och är specialiserad på ben. Hon bor själv i en ödsligt belägen stuga med sina två katter. Relationen till föräldrarna är något ansträngd; de är nyfrälsta kristna och oroar sig för henne eftersom hon a) bor själv och b) inte har några barn. Ruth känns dock säker i sig själv och kan tackla sina föräldrar på ett bra sätt:

När hon skaffade katterna frågade mamma rent ut om de var ”barnsurrogat”. ”Nej”, svarade Ruth utan att dra på munnen, ”de är kattungar. Om jag fick barn skulle de vara kattsurrogat”.

Det märks kanske att jag gillar Ruth? Nåväl, lite om handlingen:

När polisen Harry Nelson hittar benrester ute på saltängarna i Norfolk tror han det kan vara resterna efter Lucy Downey, en liten flicka som försvann för tio år sedan. Ruth kallas in för att hjälpa till att datera fyndet, och blir indragen i den fortsatta utredningen, trots att benfyndet visade sig vara några tusen år gammalt. Hon blir personligt engagerad i fallet (eller snarare plural – fallen – det försvinner en till liten flicka också) och får ta emot en del hot under utredningens gång för att hon hjälper polisen.

Elly Griffiths tecknar ett sympatiskt och typiskt brittiskt persongalleri och trots det svåra ämnet – små flickor som blir bortrövade – är det en mysig bok att läsa. Det är bitvis spännande då Ruth riskerar att åka riktigt illa ut ett par gånger, men det är inte någon typisk nagelbitare utan en hederlig, mysig brittisk deckare som utspelar sig i en fascinerade miljö.

Jag hade egentligen lite andra läsplaner nu, men eftersom jag råkar ha uppföljaren Janusstenen hemma så måste jag nog fortsätta med den…

Andra som bloggat om boken är PocketBlogg, Dark Places, Lotta Olsson på DN och Annika.

Flickan under jorden (The Crossing Places), 249 sidor (pocket), Månpocket/Minotaur 2009.

Må din väg gå dig till mötes

Jag är inte någon jul-junkie men visst är det mysigt med lite jul en gång om året! Så många juliga boktips har jag dock inte, förutom Married by Christmas som jag tipsade om igår. Nu är det snart dags för vår vanliga julaftonsförmiddagspromenad. Vi brukar gå en vända genom skogen (vi bor ju i och för sig i den) och till mina svärföräldrar där gröten väntar. Mysigt! Sedan vet jag inte vad vi hittar på – klär granen tror jag, sedan gå hem (nära och bra) och läsa lite kanske? Flickan under jorden av Elly Griffiths är riktigt bra. Kalle Anka blir det sedan, åter hos svärisarna. Sedan kommer svär-släkten och så blir det julmiddag och julklappslotteri.

Hoppas ni och alla andra har det sällskap ni önskar, är glada och äter er mätta på god mat och har en trevlig dag.

Julen känns alltid lite tudelad för mig. Jag har den stora förmånen att ha en jättefin svärfamilj på nära håll (svåger med sambo och svärföräldrar bor ju grannar), jag har en faster bara några mil bort, moster ytterligare mil bort och en stor härlig syskonfamilj ännu lite längre bort. Så egentligen har jag ingenting att klaga på, jag har många nära och kära jag kan träffa, ringa till och umgås med.

Men det sitter alltid en tagg i bröstet, en saknad efter mamma och pappa. De är borta sedan flera år nu – mamma sedan 2004 och pappa sedan 2007. Det borde inte vara så, man borde inte förlora båda sina föräldrar innan man fyllt trettio. Men så är det och jag vet att många har det värre. Saknaden sätter spår, så är det. De är i ljust minne bevarade men vissa dagar är jobbigare än andra, dagar då det känns jobbigt att bara ha minnen och inte ha levande föräldrar. Men som sagt, minnena är ändå ljusa och jag är lyckligt lottad och har många fina levande personer runt om mig en dag som denna.

Fastän jag inte är kristen ger denna bön mig tröst när jag sörjer dem.

An Irish Blessing.

May the road rise to meet you,

may the wind be always at your back,

may the sun shine upon your face,

may the rain fall softly on your fields,

and til we meet again

may God hold you

in the palm of his hand.

 

God jul och fridens på er.

Mitt första möte med Ruth Galloway

… blev julnovellen Ruths First Christmas Tree, av Elly Griffiths, som jag laddade ner gratis här.

Det var också det första jag läste på min Letto! Återkommer till det litet senare.

Dessutom var det hundra år sedan jag läste en novell. Jag har av någon anledning fått för mig att jag inte gillar noveller. Jag vet dock inte varför?! Den här gillade jag i alla fall och jag vill veta mer och läsa mer om Ruth Galloway. Gillar henne (och katten Flint) redan! Det var väl kanske lite bakvänt att läsa det senaste först, nu vet jag ju kanske  saker som hade varit spännande att läsa mig till. Men det kunde inte hjälpas, ty jag var sugen på att läsa en liten julnovell såhär dan före dan.

Nu ska jag (efter jag har gjort en sats Rocky Road) ge mig i kast med Flickan under jorden, också av Elly Griffiths. Det är den första boken om Ruth och förväntningarna är ganska höga.

Läsningen på Letto, då? Jo det gick bra. Jag laddade ner novellen som en pdf-fil, vilket nog inte är det bästa att läsa i Letto, även om det funkade. Man kan zooma och marginaljustera i Letto, men då jag inte lärt mig allt än så valde jag att läsa så att jag såg hela sidan på skärmen, vilket gjorde texten väldigt liten. Men det gick bra ändå. Jag upplevde texten som väldigt ljust grå, jag hade gärna haft den mörkare (större kontrast) och det är möjligt att man kan fixa det också. Ska testa mer sedan när jag läser i epub-format, vilket Letton verkar vara mer anpassad för.

Och apropå e-böcker, har ni kollat in bokon? Där kan man köpa en massa olika e-böcker, en del väldigt billiga och bra, andra verkar bara billiga. Men jag tror att billiga böcker är just vad e-bokshandeln behöver. Det var riktigt smidigt att ladda över e-böcker från datorn till Letto, så jag tror inte jag behöver hålla mig bara till Adlibris där man kan handla böcker direkt från sin Letto.

Scarlett Bailey – Married by Christmas

Vilken härlig chick-lit-julkaramell till bok!

0091946964Anna Carter är ett riktigt kontrollfreak. Det bästa hon vet är listor, hon har till och med listor för sina listor. Det finns skäl till hennes kontrollbehov; hon hade en svår barndom och blev övergiven av sin mamma när hon var nio och har växt upp i fosterhem.

Det var dock ett bra fosterhem och hon är både bästis, flatmate och kollega med sin fostersyster Liv. Anna är förlovad med Tom och boken utspelar sig strax före jul, före det magiska julaftonsbröllop som Anna har planerat in i minsta detalj och som hon drömt om sedan hon var liten flicka. Julafton är speciell för henne av skäl som har med hennes mamma och barndom att göra. Anna planerar och gör listor över bröllopet och allt går som det ska tills Tom avslöjar att han redan är gift! Han råkade gifta sig på fyllan i Las Vegas med en strippa för flera år sedan och har liksom glömt bort det… Tills nu.

Anna ger sig ut på äventyr för att rädda sitt bröllop. Hon reser till New York för att hitta ”the stripper wife” och få henne att skriva på ett annullerings-dokument. På och under resan träffar hon dock en person som kanske kan förändra hennes liv helt…

Man förstår ganska snart varthän historien barkar, man vet ju hur det ska gå, borde gå, hur man vill att det ska gå! Men det är ändå ett nöje att läsa hur det går till.

Boken är ganska pratigt och babbligt skriven och det gillar jag. Den är väldigt lättsam och snabb att läsa. Men jag tycker ibland att karaktärerna pratar för mycket med varandra. De berättar saker för varandra och har långa ordrika konversationer för läsarens skull. Det funkar, men är inte så snyggt. Författaren kunde nog ha löst det på ett annat sätt. Det blir lite… som det kan bli i dåliga teveserier, att karaktärerna pratar för sig själva – de står tysta och ser fundersamma ut samtidigt som tittaren hör deras röst och ser textningen kursivt. Det funkar, som sagt men är inte så bra dramaturgi. Nåväl, så illa är det inte här, men det finns sådana tendenser i berättandet och det är synd, annars hade detta nog varit en riktig fullpoängare!

Jag fick mycket härlig och kärleksfylld julstämning av denna bok, och många härliga New York-miljöer, supermysigt! Om ni inte hunnit med den nu, så läs den till nästa jul!

Läs även recensionen hos Hyllan! Finns på Adlibris och Bokus, bland annat.

Married by Christmas, 412 sidor (storpocket), Ebury Press 2012

Serieroman i tidig julklapp

Kul att Posten delade ut även idag – jag fick nämligen ett bokpaket!

Två av mina favoritförfattare är Denise Mina och Stieg Larsson. Vad kan då vara bättre än de tu i skön förening? Grafiska romaner har jag inte läst så många, nog bara en faktiskt: A sickness in the family där just Denise Mina skrivit manus. Jag recenserade den här.

Norstedts ska ge ut Millennium-triologin som serieromaner nu, två för varje vanlig bok. Denise Mina har bearbetat Stieg Larssons manus och vad jag förstår så är det Leonardo Manco och Andrea Mutti som tecknat. Och idag fick jag alltså den första delen av Män som hatar kvinnor!

mänsomhatarkvinnor

Snygg va?!

Det lustiga är (och det är nog en unik händelse i sig) att min man snodde åt sig boken och började läsa! Han läser inte mycket alls, har helt enkelt inte ro att sitta still, men han gillar ljudböcker och serieromaner. Jag hann bläddra lite i den och gillade vad jag såg dittills. Själva storyn har jag ju både läst och sett på film flera gånger men jag tycker den är bra, så det ska bli spännande att läsa denna.

Fredagsfrågan: Vad vill du hinna läsa under julhelgen?

Idag hakar jag på Bokhoras fredagsfråga! Det har varit en intensiv jobbvecka (folk verkar tro på det här med jordens undergång och tömmer sina skrivbord) och blogginspirationen är inte på topp. Nu stundar så elva lediga dagar, vilket (läs)paradis det ska bli!

Det här vill jag hinna läsa under julhelgen. Räknar med att ”hinna” till och med punkt 4, beroende på vad man räknar som julhelgen såklart…

1. Jag ska läsa ut Married by Christmas av Scarlett Bailey innan jul, helst i morgon lördag.

2. Kod 400 av Sophie Divry är en liten nätt sak som jag hört ska vara bra så den vill jag också läsa (ut).

3. A field of Darkness av Cornelia Read är jag bara såå himla sugen på efter att ha läst om den (och uppföljaren!) hos Dark Places.

4. Flickan under jorden av Elly Griffths tror jag också att jag kommer gilla.

5. Till sist är jag nyfiken på Fyrmästarens dotter av Ann Rosman.

6. Om inte det skulle räcka så fortsätter jag med Mörk jord av Belinda Bauer.

7. Eller något av Margaret Atwood, Syndaflodens år eller Kattöga som jag har hemma.

8. När jag köpte min Letto-platta ingick några noveller som lär bli lästa också.

 

Låter som en plan, va?

 

 

Mac-apär och plätt-Letto

Det har varit teknikskifte hos Books ABC i veckan!

Sedan gammalt har jag varit ett Mac/Apple-fan, men av någon anledning har jag växlat mellan Mac och PC de senaste fem datorerna jag har haft. I helgen började så min Dell att lägga ner verksamheten. Julstress? Vinterdepression? Vad vet väl jag. Eller så har den känslor och har förstått att jag under hösten har hyst varmare tankar inför en MacBook Air. Dellen fungerar fläckvis fortfarande och jag har hunnit göra en back-up på det viktigaste (tror jag).

Så i måndags åkte jag och shoppade sagda Mac och befinner mig fortfarande i nykärlekens välsignade stadium – ni vet, när man längtar hem från jobbet för att få spendera tid framför den vackra silvermattgråa skapelsen och njuta av den användarvänliga designen.

Jag gillar ju teknik och efter lite velande slog jag till på en läsplatta. En dedikerad bokplatta alltså, en surfplatta finns redan i hushållet men den är det ju inte bara jag som vill använda. Och en läsplatta sägs ju vara skönare att läsa från eftersom skärmen är matt och inte bakgrundsbelyst. Så nu har jag fört över de e-böcker jag vann från Marcusbiblioteket till Letton och även ett manus som ska recenseras till smidiga lilla Letto.

Så idag passar det finfint att bli lite långledig när jobbet är klart!

Jag ska vara hemma och umgås med maken, goda vänner, klappa katter, hästar och just precis – LÄSA! Både analogt och digitalt. Bara för att jag kan.

God helg på er!

Från A till Ö – O som i Kristina Ohlsson

I denna kategori tänkte jag presentera författare från A till Ö, med syftning på efternamnet. Hoppeligen har jag alfabetet täckt med böcker!

Det finns många svenska, unga, välutbildade, kvinnliga deckarförfattare nu. Det är kul tycker jag. Alla är dock inte bra men Kristina Ohlsson tycker jag är superduktig. Jag har läst alla hennes fyra böcker hittills: Askungar, Tusenskönor, Änglavakter och Paradisoffer med stor behållning och stor svårighet att slita mig från dem för att göra annat. Typ åka till jobbet. Hennes femte bok, Davidsstjärnor, kommer i vår och jag ser mycket fram emot den (=recensionsexemplar, ja tack!).

Hjältinnan i böckerna, Fredrika Bergman, är civilanställd inom polisen och som sådan har hon det ganska tufft. Hon är ju inte någon ”riktig” polis och kollegerna förväntar sig inte att hon ska fatta galoppen eller tillföra något till gruppen. Men se det gör hon. Jag gillar henne, men hon är lite märklig, en outsider.

Kristina Ohlsson skriver ganska klassiska polisromaner, men det är något med hennes skrivande, karaktärerna, drivet som gör att de känns moderna. Och som sagt väldigt spännande. Paradisoffer är den som jag tyckt minst om, men det är mest för att jag inte är så förtjust i ”kamp-mot-klockan” böcker. Jag har recenserat den här.

Gillar du Kristina Ohlsson? Vill du tipsa om någon annan bra författare på O?