Den här vintern, som knappt förtjänar namnet eftersom den varit så lerig, mörk och varm har verkligen varit tung tycker jag. Av ovan nämnda skäl. Så en vecka på Fuerteventura med mannen och en trave böcker var precis vad jag behövde!

Dagen innan vi åkte läste jag ut The Other Side of the Story, en av mina Marian Keyes-favoriter. Den handlar ju delvis om en en litterär agent och i förbigående nämns att man ofta testar lite osäkra kort till böcker på flygplatser. Och även om jag naturligtvis hade typ tre böcker i handbagaget var jag tvungen att kolla lite i bokaffärerna på Arlanda. Den här boken var som en … jag vet inte. Siren? Köp mig! Köp mig! Köp mig! Naturligtvis gjorde jag det.

Jag gillade den mycket, även om den kanske blev lite väl tuddenuttig mellan varven. Det var lite som när jag och en kompis såg The Holiday, och kände att vi behövde en zombiefilm efteråt.  Så här trevligt hade jag när jag läste i alla fall:

Sedan gav jag mig på Arne Dahls Misterioso, den första boken om A-gruppen. Misterioso (och några till av böckerna) har även filmatiserats och jag har för mig att jag började se den på teve, men tyckte den var dålig. Fast jag minns inte varför nu. Jag gillade Misterioso men det var något som skavde lite. Den var lite filmigt skriven, eller personerna pratade filmigt, lite förställt liksom.

Jag hade hela tiden planerat att läsa Donna Tartts The Goldfinch den här semestern, men eftersom jag inte räknade med att läsa speciellt mycket mer än den tegelstenen, rev jag av Helena Dahlgrens två noveller Kallelsen och Salamandertider för att ha klarat av fem böcker på semestern i alla fall. Fem är ju ingen jämn summa, men kändes fint ändå.

Efter det läste jag alltså The Goldfinch, som jag höll på med större delen av veckan och läste ut på planet hem. Note to self, förresten: alltid ha öronproppar med på planet, ifall det sitter ett litet barn med ont i öronen/tröttmössa men inte vill sova samt föräldrar med irriterande dialekt bakom dig.

Men det var inte bara läsning under veckan. Vi bodde på södra delen av mellersta Fuerteventura, i byn Tarajalejo. Vi åkte söderut några gånger för att se lite annat, bland annat tog vi en sangria här:

Tog en promenad på stranden

Tarajalejo hade också en del att bjuda på, förresten. Vi vandrade upp på kullen och vandrade längs lavagrusvägarna.

Om jag åker tillbaka till Fuerteventura någon gång kommer jag nog åka till Jandiahalvön, den södra delen. Härliga stränder  – jag blev helt lycklig av att gå barfota på i vattenbrynet… Men det fanns också saltängar där (Hej Ruth Galloway!) !

Vädret var bra, med en del moln och vind. Men så härligt att kunna vara utomhus hela tiden! Tanka d-vitamin, inte ha tunga skor och tjocka jackor, bada i det härliga, kalla, salta atlantvattnet…

Men som alltid – borta bra men hemma bäst! Hotellsängen och kudden var inte så bekväma så första natten hemma igen sov jag som en prinsessa… Med egna kuddar och bäst av allt – mina kurrande katter! Lycka.