Kategoriarkiv: Bloggutmaningar

Top Ten – Höstläsning

Det var ett tag sedan jag var med på Top Ten Tuesday hos The Broke and the Bookish, men idag är det dags igen, även om det råkade bli onsdag.

Veckans tema är Top Ten Books On My Fall 2013 TBR List. En höstläsningslista alltså.

Enkelt!

1. Den odödliga Henrietta Lacks av Rebecca Skloot (läser just nu)

2. Den vidunderliga kärlekens historia av Carl Johan Vallgren (läser just nu)

3. Wolf Hall av Hilary Mantel (efterlängtad och lite fruktad p.g.a. längden, e-bok)

4. Lex Bok av Sara Kadefors (ungdomsbok, verkar väldigt bra, första recensionsdag idag)

5. Gideons ring av Carin Gerhardsen (älskade de tidigare delarna i Hammarby-serien, men har något märkligt motstånd inför den här)

6. Heja, Heja! av Martina Haag (Fick precis låna av en kollega. Den verkar kul och lättläst!)

7. Vi tolererar inga förlorare av Britt-Marie Mattsson (tre på tre-utmaning)

8. Barnmorskan i East End av Jennifer Worth (tre på tre-utmaning)

9. Bara tre kan leka så av Denise Rudberg (har läst och gillat de två tidigare i hennes ”elegant crime”-serie men funderar på att försöka vänta in stor-pocket utgåvan så alla tre matchar varandra i hyllan…)

10. Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman (älskade En man som heter Ove och det jag har tjuvläst i mormor… verkar väldigt lovande)

Tematrio – Bokmässeteman

I veckans Tematrio vill Lyran att vi ska lista önsketeman till bokmässan. Årets tema är Rumänien. Jag ska dessvärre inte dit, jag ska till Globen och titta på Spanska ridskolan istället. Men nästa år vill jag till bokmässan (det var flera år sedan nu) och i framtiden ser jag gärna bokmässor med tema:

1. Ursprungsbefolkning
Egentligen vill jag skriva Tibet, men det kanske är ett för litet tema. Men visst vore det intressant med en bokmässa som lyfte fram litteratur om och av ursprungsbefolkningar? Många svenskar är intresserade av nordamerikanska indianer, färre av samer. Är inte det konstigt? Men här får alla plats! I eventuell brist på modern litteratur från till exempel Tibet kan man lyfta fram traditionell litteratur, klassiska sagor och muntliga berättelser. Säkert en utmaning att organisera, men kul att gå på!

2. Tolerans
Rasismen och fördomarna växer i Sverige, tycker jag mig se och känna. Visst vore det kul om mässan var koncentrerad på tolerans ett år! Torka aldrig tårar utan handskar, Kalla det vad fan du vill, Du är alltså svensk?  och säkert många, många fler böcker (inte minst utländska) kunde utgöra seminarieämnen.

3. Mänskliga rättigheter
Tänk dig en bokmässa som lyfter fram författare som kämpar för detta, det viktigaste vi har. Och tänk dig vilka intressanta diskussioner man skulle kunna få om man speglar den diskussionen – hur förhåller man sig till författare som motverkar något du själv står för?

En smakebit på söndag – Den vidunderliga kärlekens historia

Jag har precis börjat på Den vidunderliga kärlekens historia av Carl Johan Vallgren. Det är på samma gång en hyllvärmare (köpt på bokrea för säkert 10 år sedan för 29 kr, etiketten sitter kvar), en bokcirkelbok och en boktolvebok. Boken handlar om Hercule Barfuss som föddes i början av 1800-talet som både dvärg och döv, men har förmågan att läsa andras tankar. Och som titeln antyder, handlar den om kärlek.

den vidunderliga kärlekens historia

Min smakebit kommer från inledningen, där  Hercules sonsonson Jonathan Barefoot i ett brev berättar om Hercule:

Under de obduktioner som genomfördes strax efter hans död fann man för övrigt en mängd förbryllande fysionomiska paradoxer. Hjärtat till exempel var överdimensionerat, dubbelt så stort som hos en vanlig människa, trots att han var dvärg. När jag stödde på denna kuriösa detalj i hans medicinska journal tolkade jag den symboliskt: hans liv, liksom er anoders, är ju en berättelse om kärlek. Läkaren skrev att ”han levde mot alla odds”, med ett hjärta som borde ha stannat i hans tidiga barndom, med bara en njure, med blott en fungerande lunga, och med buken anfrätt av kräftsvulster som enligt dåtidens fackmän hade närmare ett halvt sekel på nacken. Men den allra mest fascinerande upptäckten under autopsin gällde hörselorganen: vestibularisapparaten, som utgör en människas balanscentrum, saknades helt. Egentligen borde han inte ha kunnat gå eller röra sig över huvud taget.

För flera smakebitar, titta in hos Flukten fra virkeligheten!

 

Om jag skrev en bok…

I veckans jerka frågar Annika:

Om du skulle skriva en bok, skulle den i så fall utspela sig:
i en stad?
på landet?
på en fiktiv plats?
på havet?
i framtiden?
i det förflutna?
i nuet?
i Sverige eller utomlands?
annat?

Bra fråga!

Jag har inga planer på att skriva någon bok, men jag har ändå två mycket lösa bokidéer. Mycket lösa, så det är inte säkert att de någonsin blir av. Eller det är nog snarare så att det är ganska säkert att de aldrig blir av.

Den ena är en typ av deckar-bas-grej. Det är mest att jag tycker det finns en plats som skulle passa sig för en småputtrig pusseldeckare. Platsen ska jag väl inte avslöja precis men det är en mindre stad i Sverige.

Den andra skulle inte utspela sig på någon särskild plats eller tid utan mera handla om sorg och bearbetning. Tyvärr har jag en del erfarenhet av det då båda mina föräldrar gått bort inom loppet av drygt två år när jag var 25-27 (nu är jag snart 34). Jag skulle ju inte kunna berätta hur man ska hantera det eller hur det känns för andra men jag hade ju kunnat berätta hur det var för mig i alla fall. Och att man kommer igenom det. Om det kunde hjälpa någon eller skapa förståelse hade det väl varit grant.

Hoppsan, det blev en ganska personlig jerka denna gång. Det får ni ta, och jag!
Det ska bli extra intressant att läsa allas svar denna gång. Trevlig helg!

Tematrio – Tunnisar

I veckans tematrio vill Lyran att vi ska dela med oss av tre läsvärda tunnisar.

Jag gillar tunnisar! Om de är bra (så klart) och författaren får sagt det hen vill på under 150 sidor, då blir jag imponerad.

1. Den krympande hustrun av Andrew Kaufman gillade jag kanske inte så mycket för historiens skull, utan för kombinationen med illustrationerna av Stina Wirsén. Min recension.

krympande hustrun

2. Norrtullsligan av Elin Wägner tyckte jag var smått fantastisk. 131 sidor lång (kort?) och har mer än 100 år på nacken men fortfarande aktuell och frapperande. Min recension.

untitled

3. Breakfast at Tiffanys av Truman Capote har också ganska många år på nacken vid det här laget och är under 100 sidor. Det var ett tag sedan jag läste den nu men jag gillade den (och filmen!) riktigt mycket.

breakfast-at-tiffanys

En smakebit på söndag: Svart stig

Det har blivit mycket Åsa Larsson på sistone! Jag läste precis ut Svart stig och tänkte bjuda på en smakebit från den idag.

svart stig

En kvinna hittas död i en ark (ett litet skjul på medar man har på isen och fiskar i). Mordet visar sig ha kopplingar till det stora företaget Kallis Mining, där grundaren Mauri Kallis styr tillsammans med syskonen Diddi och Inna Wattrang. Mauri är en self made man, uppvuxen under eländiga förhållanden men har ändå lyckats skapa ett framgångsrikt multinationellt företag.

Trots alla sina framgångar och omåttliga rikedomar känner han sig ändå utnyttjad och han gillar inte när han hålls upp som ett gott exempel:

När Svenskt Näringsliv och Arbetsgivareföreningen bjuder in honom som föredragshållare och tar trettiotusen i avgift per deltagare och han drar fullt hus. Då är han ändå bara deras hora.

De håller upp honom som bevis för att alla har samma chans. Alla kan lyckas. Alla kan ta sig till toppen bara man vill, se bara på Mauri Kallis.

Tack vare Mauri kan alla grabbar och tjejer i Tensta och Botkyrka, alla dagdrivare i Norrlands inland, skylla sig själva. Dra in deras bidrag, låt det löna sig att arbeta. Ge folk ett incitament att bli som Mauri Kallis.

Och de dunkar honom i ryggen och klämmer hans hand och han blir aldrig en av dem. De heter något i efternamn, de har familjer och gamla pengar.

Den här smakebiten kommer ganska sent i boken, på sidan 299 i pocketutgåvan. Jag tycker den är ett gott exempel på Åsa Larssons förmåga att rita upp en karaktär, samtidigt som hon slänger iväg en politisk känga.

För fler smakebitar, gå till Flukten far virkeligheten!

Om jag vann fem miljoner… Bokbloggsjerka

Oj. Veckans jerka handlar om att besvara frågan:

Vad skulle du göra om du plötsligt blev fem miljoner rikare?

Ärligt talat? Jag vet inte. Fem miljoner är fantastiskt mycket pengar, samtidigt som det inte räcker så långt beroende på vad man ska göra. Jag föreställer mig att jag vinner fem millar. Vad gör jag då? Sparar det mesta, ger bort lite och köper något bra/kul/behövligt.

Jag är så lyckligt lottad att jag inte behöver så mycket mer än det jag har. Eller så är det en inställning… Det mesta skulle jag som sagt spara – tänk vad skönt att ha en rejäl buffert! En del skulle jag ge bort, till någon jag känner som behöver kanske, och en del till någon organisation som gör viktiga saker, typ Svenska Freds.

Trevlig helg!

Tematrio: Tegelstenar

I veckans tematrio ska vi berätta om tre minnesvärda tegelstenar.

Jag börjar med att fråga mig vad en tegelsten är… Minst 500 sidor? Jag läser inte så många sådana eftersom jag föredrar halvkorta till normalt långa romaner. Men några har jag läst på sistone och vill  lyfta fram:

1. Tillbaka till henne av Sara Lövestam, som jag läste i augusti. Verkligen fängslande!

tillbaka till henne

2. Blå Koral av Louise Boije af Gennäs, som jag också läste i augusti.

blå koral

3. Jane Austens samlade verk köpte jag i tegelstensformat och jag känner mig så …rik.

IMG_3281

En smakebit på söndag: Den odödliga Henrietta Lacks

Den här boken är fascinerande, den handlar om Henrietta Lacks och de celler som togs från hennes livmoderhals och som nu finns över hela världen och ligger till grund för mycket forskning och till och med nobelpris. Cellerna kallas ofta HeLa-celler och det är inte alla som vet vad upphovskvinnan hette – ibland kallas hon Helen Lane, till exempel.

Den-odödliga-Henrietta-Lacks

Min smakebit kommer från inledningen, sidan 11:

Det går inte att ta reda på exakt hur många av Henriettas celler som lever idag. En forskare har bedömt att om man kunde lägga alla HeLa-celler som någonsin levt på en våg skulle man finna att de vägde över femtio miljoner ton – en ofattbar siffra när man betänker att en enskild cell nästan inte väger någonting alls. En annan forskare har räknat ut att om man kunde lägga alla HeLa-celler som någonsin levt i rad efter varandra skulle de nå runt jorden minst tre gånger, över tio miljoner centimeter. Innan Henrietta blev sjuk var hon bara lite över en och femtio lång.

Lite torr smakebit idag kanske, men fascinerande!

I Rebecka Skloots original har hon försökt fånga tidens och familjen Lacks egna språk med många ”svarta” uttryck. Det ska bli spännande att se hur översättaren lyckas med sin ambition att ”överföra det till ett enkelt talspråk, med en aning tidsfärd men utan lokalfärg och med ungefär samma nivå av grammatiska avvikelser som i motsvarande repliker i originalet.” Jag gillar ju inte fejkade dialekter, men här kan det kanske funka, vi får se!

För fler smakebitar, besök Flukten fra virkeligheten!