Om jag skrev en bok…

I veckans jerka frågar Annika:

Om du skulle skriva en bok, skulle den i så fall utspela sig:
i en stad?
på landet?
på en fiktiv plats?
på havet?
i framtiden?
i det förflutna?
i nuet?
i Sverige eller utomlands?
annat?

Bra fråga!

Jag har inga planer på att skriva någon bok, men jag har ändå två mycket lösa bokidéer. Mycket lösa, så det är inte säkert att de någonsin blir av. Eller det är nog snarare så att det är ganska säkert att de aldrig blir av.

Den ena är en typ av deckar-bas-grej. Det är mest att jag tycker det finns en plats som skulle passa sig för en småputtrig pusseldeckare. Platsen ska jag väl inte avslöja precis men det är en mindre stad i Sverige.

Den andra skulle inte utspela sig på någon särskild plats eller tid utan mera handla om sorg och bearbetning. Tyvärr har jag en del erfarenhet av det då båda mina föräldrar gått bort inom loppet av drygt två år när jag var 25-27 (nu är jag snart 34). Jag skulle ju inte kunna berätta hur man ska hantera det eller hur det känns för andra men jag hade ju kunnat berätta hur det var för mig i alla fall. Och att man kommer igenom det. Om det kunde hjälpa någon eller skapa förståelse hade det väl varit grant.

Hoppsan, det blev en ganska personlig jerka denna gång. Det får ni ta, och jag!
Det ska bli extra intressant att läsa allas svar denna gång. Trevlig helg!

Annonser

27 reaktioner på ”Om jag skrev en bok…

  1. Ett tag funderade jag faktiskt på det där med sorg och att skriva av mig, när min pappa gick bort för två år sen, men sen kände jag att det inte skulle lämpa sig för allmänt bruk. Men jag tror absolut att sådana böcker behövs!
    Det där med småstäder och deckare är något speciellt. Funderar på att skriva ett inlägg om det i oktober på bloggen 😉

  2. Böcker om personliga upplevelser som kan hjälpa andra i samma situation är värdefulla. Jobbiga att skriva säkert men uppskattade av många. Säkert är det lättsammare att hitta på en mysig småstadsdeckare. I Nessers sista bok om Barbarotti finns så fina passager om sorg, kanske går det att kombinera.

  3. Allting börjar med ett litet frö eller en stillaliggande boll som plötsligt kommer i rullning. Jag tycker att du har två finfina idéer att bygga på. En läsande människa är ofta även en god skribent.

  4. Två fina bokidéer. Sorgarbete måste vara svårt att skriva om när man måste utelämna så mycket av sig själ men jag tror de kan vara värdefulla och givande både för läsaren och författaren.

  5. Absolut inte dumt att skriva om egna upplevelser som kan hjälpa andra. Det funderade jag mycket på efter min son drabbades av stroke vid 22 års ålder. En jobbig tid att hjälpa honom och hans unga familj tillbaka igen.

  6. Ja det låter som en bra idé, kan fungera lite som terapi också. Själv trodde jag att jag skulle knäckas när tre i familjen gick bort under loppet av ett halvår. Grymt jobbigt är det.

  7. Sorg kan vara tufft att skriva om, men jag upplever att det samtidigt kan vara befriande och skönt att sätta ord på sin sorg… men sen kanske det lätt blir lite för privat för andras ögon! Men en bra idé!

  8. Nu blir man ju nyfiken på att läsa den där pusseldeckaren 🙂
    Den andra boken tror jag skulle vara bra också. Sorg är svårt och det kan vara ett stöd för många att läsa om hur andra tagit sig vidare med sitt liv.

  9. Min mamma gick hastigt bort i våras, så den andra boken du beskriver hade jag gärna läst. Jag skulle nog få skriva om min egen hemtrakt för jag har inte alls tillräckligt med fantasi för att hitta på något eget. Men den bristen på fantasi gör ju att det inte blir någon bok heller…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s