Kategoriarkiv: Bloggutmaningar

En smakebit på söndag: Bortom varje rimligt tvivel

Jag har precis hets-läst ut den här boken, mycket spännande paus från The Poisonwood Bible…

Advokat Sophia Weber tar sig an att ansöka om resning för den morddömde och incestmisstänkte Stig Ahlin, Professor Död i medierna även kallad. I stort sett alla var övertygade om att han mördade femtonåriga Katrine Björk 1998 och nu har han suttit fängslad för det brottet i tretton år.

Sophia Webers gamle professor ber henne ta sig an fallet och ansöka om resning för Ahlin, och i den här smakebiten vill Lars, en av delägarna på advokatbyrån, prata med henne om det:

”Du umgås för lite med mig och på tok för mycket med fel personer. Folk är dumma i huvudet. Det har jag vetat länge. Men det var inte därför jag ville byta några ord med dig. Jag ville varna dig. Jag vet hur du är när du får upp farten. Vill absolut göra allt själv.” Lars strök sig över slipsen. ”Ta hjälp, Sophia. Ta skydd, om du vill. Du behöver inte ta hela smällen. För du kommer få folk efter dig, otrevligt folk. Det har du nog redan förstått? Du anar inte hur många människor som har tid att hata folk de inte känner. Vissa av dem kan vara riktigt obehagliga. Du har nog bara sett toppen av isberget ännu. När det blir känt att du är Stig Ahlins advokat kommer du få lära dig saker om hat du inte visste innan. Men kom ihåg, hela byrån står bakom dig. Du är inte ensam.”

20131103-102719.jpg

För fler smakebitar, kika in hos Flukten fra virkeligheten!

Bokbloggsjerka om boktrailers

I veckans jerka frågar Annika:
Boktrailers bli allt vanligare men det är ingenting jag själv brukar titta på, men frågan är hur du ställer dig till dessa och om det finns någon trailer/några trailers som du tycker att vi bör se?

Idag har jag inte ett kort och ett långt svar, utan bara det korta: Nej.

Jag brukar inte se boktrailers för jag har inte riktigt insett poängen med dem än, men det ska bli roligt att lösa vad andra tycker, kanske får jag input som gör att jag fattar galoppen!

Tematrio: Halloween

I veckans tematrio vill Lyran att vi ska tipsa om tre skrämmande bra texter!

temathriller

I bokbloggsjerkan förra veckan tipsade jag ju om trilogin om Victoria Bergmans svaghet av Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist och den håller jag fast vid. Det är verkligen en skrämmande och otäck trilogi!

Annars tänkte jag ta tillfället i akt att lista tre skrämmande böcker jag vill läsa, nämligen:

Dark Places av Gillian Flynn,

The Body (novell i samlingen Different Seasons) av Stephen King, och

Innan jag somnar av SJ Bolton.

Men egentligen ska jag läsa en massa annat för att ligga i fas med mina utmaningar. Jag får väl se hur det går med dem…

En smakebit på söndag: The Poisonwood Bible

Detta är det första jag läser av Barbara Kingsolver och den här boken finns med på min boktolva och så råkar vi läsa den i bokcirkeln också. Perfekt, två flugor i en smäll!

poisonwood-bible

Kongo 1959. Familjen Price; pappa Nathaniel, mamma Orleanna, och döttrarna Rachel, Leah, Adah och Ruth May flyttar till byn Kilanga i Kongo för att pappa ska missionera. I boken får man följa mammans och döttrarnas berättelser i olika kapitel där de ger sin syn på livet i det exotiska Afrika.

Jag bjuder på en smakebit från ett av Leahs kapitel där hon berättar om hur de får packa saker på kroppen i sin flytt till Kongo, för att inte överstiga överviktsgränsen för bagaget på flyget:

We struck out for Africa carrying all our excess baggage on our bodies, under our clothes. Also, we had clothes under our clothes. My sisters and I left home wearing six pairs of under-drawers, two half-slips and camisoles; several dresses one on top of the other, with pedal pushers underneath; and outside of everything an all-weather coat. (The encyclopedia advised us to count on rain.) The other goods, tools, cake-mix boxes and so forth were tucked out of sight in our pockets and under our waistbands, surrounding us in  clanking armour.

För fler smakebitar, kika in hos Flukten fra virkeligheten!

Halloweenläsning

I veckans jerka frågar Annika: Ska du läsa någonting som lämpar sig väl för Halloween och i så fall vad?

Jag firar varken Helloween eller Allhelgona med mer än att jag kanske tänder något ljus på någon grav och jag kommer nog inte att läsa något särskilt med anledning av helgen.

Men om jag ändå ska tipsa om lite skräckinspirerat till helgen vill jag lyfta fram Trilogin om Victoria Bergmans svaghet (Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar) av Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist. Den är oerhört otäck och obehaglig att läsa, men bra.

Och eftersom jag misstänker att fler än Annika kommer lyfta fram Stephen King blir jag sugen på att både se filmen Stand by me och läsa novellen den är baserad på, The Body. Jag tillhör inte den stora skaran av King-fans, jag har bara läst Carrie tidigare och tyckte den var sådär. Men jag gillade filmen Stand by me mycket (men det var länge sedan jag såg den och jag är såhääääär nära att beställa hem den) och skulle gärna läsa novellen!

En smakebit på söndag: Eftermiddagarna med Margueritte

Den här boken har blivit filmatiserad med Gérard Depardieu i rollen som Germain, och nu har Oppenheim förlag givit ut den på svenska och haft vänligheten att skicka mig ett ex. Det tackar jag för!

Omslag-Eftermiddagarna-med-Margueritte-204x300

Boken börjar så här:

Jag har bestämt mig för att adoptera Margueritte. Snart firar hon åttiosex, så det är bäst att inte vänta för länge. Gamlingar har en benägenhet att dö.

Om det händer henne något, jag vet inte vad – om hon faller omkull på gatan eller om någon snor hennes väska – så kommer jag att vara där. Jag kommer genast och knuffar bort människorna runt henne och säger till dem:

-OK! Det räcker, stick nu! Jag tar hand om det här: det är min mormor.

Det står inte skrivet i pannan att hon är adopterad. Jag ska köpa tidningen och mintpastiller till henne. Sitta bredvid henne i parken, och om söndagarna ska jag hälsa på henne på hemmet, Peuplier. Och stanna och äta lunch om jag känner för det.

 

De som sticker ut

I veckans jerka ska vi svara på frågan: Finns det några författare som du tycker sticker ut (eller som du beundrar mer än andra) när det gäller deras sätt att skriva?

Det finns många författare jag tycker om, många skriver om härliga miljöer eller karaktärer, men några jag beundrar just för sättet att skriva är Johanna Nilsson och Åsa Larsson.

Johanna Nilsson skriver väldigt speciellt utan att jag riktigt kan förklara hur. Om sårbara och tunnhudade människor.

Åsa Larsson tycker jag är en mästare på att beskriva både miljöer och karaktärer men även på att få läsaren att känna närvaro. Att fånga en läsare från sida ett, mening ett, tycker jag är en fantastisk förmåga!

Top Ten Tvångsläsning

Jag är inte mycket för att styrs min läsning eller tvinga fram den så därför blir det bara en topp fem idag när The Broke and the Bookish vill att vi ska lista tio böcker vi tvingats läsa:

1. Alex Schulmans självbiografi (?) Skynda att älska tyckte jag var ganska dålig, faktiskt. Känns ju elakt att säga så om en självbiografi men jag gillade den inte alls. Det var en bokcirkel jag var med i på jobbet som valde denna.

2. George RR Martins Kampen om Järntronen (Game of Thrones) tyckte jag verkligen inte om. Också en bokcirkel-bok, men ”privat” och jag läste inte ut den.

3. Max Brooks Världskrig Z var i samma bokcirkel som Game of Thrones och det var heller inte min typ av bok. Läste inte ut den här heller. Men jag lottade ut den!

4. Carl-Johan Vallgrens Den vidunderliga kärlekens historia var till samma bokcirkel som nr. 2 och 3 men denna valde jag själv att vi skulle läsa! Denna läste jag ut, men gillade inget vidare.

5. Dags för en bok jag ”tvingades” läsa men som jag gillade: Godnatt Mister Tom av Michelle Magorian. Den läste jag på högstadiet och ÄLSKADE. Det var den eller Anne Franks dagbok och Anne Frank har jag inte läst än idag. Men den står i hyllan och väntar!

En smakebit på söndag: Gideons ring

Igår efter att ha läst ut Den odödliga Henrietta Lacks visste jag inte om jag skulle börja på Sparkle av Kaya McLaren, The Poisonwood Bible av Barbara Kingsolver eller Wolf Hall av Hilary Mantel, så det blev Gideons ring av Carin Gerhardsen. Jag har läst och uppskattat de tidigare delarna i Hammarbyserien men av någon anledning har jag dragit mig för att börja läsa Gideons ring som är del fem. Kanske för att den verkar handla om något så hemskt och avskyvärt som pedofiler? Eller gör den det, jag vet inte än. En ung kvinna har blivit våldtagen och verkar ha fått en blackout. Hon vårdas på sjukhus och polisen Petra Westman ska försöka prata med henne:

gideons-ring

Veronica hade legat blickstilla i sängen ända sedan Westman kom. På rygg med slutna ögon och armarna i kors över bröstet. Hon såg nästan lite trotsig ut: ” Ni ska inte tro att jag tänker prata med er”. Men förmodligen sov hon. Enligt mamman reagerade hon inte på beröring, inte på sitt eget namn. Westman tyckte det var lite underligt, för visst hade flickan varit aldrig så lite kommunikativ när hon besökte henne första gången? Hon hade då varit säker på att Veronica både nickat och skakat på huvudet som svar på hennes frågor – var det möjligt att hon hade feltolkat det, bara sett det hon ville se? Eller hade Veronica blivit sämre?

För fler smakebitar, titta in hos Flukten fra virkeligheten!

Hög igenkänningsfaktor?

I veckans jerka vill Annika att vi ska svara på frågan om det finns någon karaktär/ några karaktärer som du kan känna igen dig i? Vem/vilka i så fall och på vilket sätt?

Det finns ganska många, bland andra:

Ruth Galloway i Elly Griffiths böcker. Hon är nog både lite som jag är och lite som jag vill vara. Lite viktnojor (jag stör mig på dem i böckerna men jag nojar ju själv hela tiden) och lite gå sin egen väg. Jag försöker gå min egen väg och inte bara jamsa med i flocken och ibland lyckas jag, tycker jag själv åtminstone.

Paddy Meehan i Denise Minas böcker. Samma skäl som ovan.

Maggie Walsh i Marian Keyes böcker, främst Angels/Änglar. Hon är en riktig goodie-goodie – snäll och duktig, pålitlig och tråkig. Sådan känner jag mig ibland!