Etikettarkiv: Agatha Christie

Detektiven som inte är en detektiv

Deckare innebär ofta poliser som löser brott, så som det ska vara verkligheten. I litteraturens underbara värld finns det dock gott om exempel på andra yrkeskategorier som knäcker gåtan. Att det inte alltid är så realistiskt hör ju inte riktigt till saken.

Madeline Dare Är journalist och är den koffeinstinna och rappkäftade hjältinnan i Cornelia Reads böcker.

Elly Griffiths skriver om rättsarkeologen Ruth Galloway som hjälper polisen att lösa brott.

I Camilla Läckbergs böcker är det författaren Erica Falck som löser gåtan och hennes man polisen är ofta hopplöst efter.

Liza Marklund skriver om journalisten Annika Bengtzon.

I Patricia Cornwells böcker har vi rättsläkaren Kay Scarpetta som hjältinna. Ovanpå allt annat är hon en hejare till kock.

Per Källén skriver också om en rättsmedicinare. Huvudpersonen David Lagerquist är även köldforskare.

Veronica von Schenk skriver om profileraren Althea Molin som ofta anlitas av polisen.

Agatha Christie anlitar kloka farbröder och tanter (allas våra Hercule Poirot och Miss Marple)

Camilla Grebe och Åsa Träff (ett syskonpar) skriver om psykoanalytikern och terapeuten Siri.

Maria Langs hjältinnan är Puck Ekstedt som egentligen är litteraturstuderande. Om jag inte minns fel hjälper hennes fästman (?) Einar Bure, som är historiker, också till ibland.

Dan Brown skriver om Harvardprofessorn Robert Langdon som knäcker koder och har väldigt bråttom.

Denise Rudberg skriver om åklagarsekreteraren Marianne Jidhoff som ingår i någon typ av polisgrupp och ofta är det hon som lägger den sista pusselbiten.

Stieg Trenter anlitar reportern Harry Friberg som upptäcker och löser mord (i och för sig med hjälp av kriminalchefen Vesper Johnson).

Annonser

Tolv, tolv, tolv, tolv och tolv – tolv!

2012-12-12 är det idag och på kul tidsinställer jag det här inlägget till kl. 12.12. Får se om det fungerar (och hur många andra som gjort samma sak!).

Jag gillar ju listor och här tänkte jag lista tolv bra formuleringar från böckernas värld, dagen till ära!

1. Folk berättar saker för mig. Har alltid gjort. De blöder information likt spruckna bönsäckar.

Bra liknelse tycker jag! huvudpersonen Timothy Wilde om sig själv i New Yorks gudar av Lyndsay Faye.

2. Mr Collins var ingen särskilt intelligent man och hans bristande spiritualitet hade endast i ringa mån motverkats av uppfostran och umgänge, eftersom han hade framlevt största delen av sitt liv under en obildad och girig faders ledning, och fast han legat vid univeristetet hade han vistats där endast det nödvändiga antalet terminer utan att knyta några nyttiga bekantskaper.

Beskrivningen av Mr Collins i Stolthet och fördom av Jane Austen. Inte särskilt smickrande…

3. Så snart hans husse hade kommit till ro sänkte Mr Bones huvudet och lät det vila mot hans högra lår. När Willy sträckte ut handen och började smeka det där huvudet, sänkte sig åter ett visst lugn över hundens sorgsna hjärta.

Relationen mellan hunden Mr Bones och husse Willy Christmas i Paul Austers Timbuktu. Vackert och sorgset om relationen mellan husse och hund.

4. Det finns nästan inget kvar av honom alls. När han går in i dödskampens sista skede, och han helt slutar äta och dricka, tar det honom ändå tolv dygn att dö. Tolv dygn innan hans envisa hjärta slutar att slå.

Reine dör på Roslagstulls infektionssjukhus. Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken av Jonas Gardell. Sorgligt och hemskt!

5. Four years.  Could it have evaporated so quickly? Blink once, you´re a neophyte New Yorker, just out of college. Blink twice, you´re a divorced woman of twenty-eight – suddenly face to face with a man with whom you spent a night nearly fifty months ago… yet whose presence has loomed over everything since then.

Sara Smyhte träffar åter Jack Malone fyra år efter deras första möte. The pursuit of happiness (Den andra kvinnan) av Douglas Kennedy.

6. Livet fick gå vidare fast fåran var smal.

Visst känner man så ibland?! Glasfåglarna av Elsie Johansson

7. Mrs Dalloway sade att hon skulle köpa blommorna själv.

Berömda första raden ur Mrs Dalloway av Virginia Woolf.

8. Hon lämnar huset i hast, iförd en kappa som är för varm i det här vädret. Året är 1941. Ett nytt krig har börjat. Hon har skrivit ett brev till Leonard och ett annat till Vanessa.

Första raderna i Timmarna (som handlar om Virginia Woolf) av Michael Cunningham. Visst vill man bara läsa vidare?!

9. The cab I had was a real old one that smelled like someone´d just tossed his cookies in it. I always get those vomity kind of cabs if I go anywhere late at night.

Holden Caulfield åker taxi i The Catcher in the Rye (Räddaren i nöden) av J.D. Salinger. Gillar språket! Tossed his cookies…

10.  Like a lot of Negro kids, we never would have made it without our Momma. When there was no fatback to go with the beans, no socks to go with the shoes, no hope to go with tomorrow, she´d smile and say ”We ain´t poor, we´re just broke”.

Dick Gregory beskriver sin mamma i sin självbiografi Nigger. Det är med no hope to go with tomorrow känns så tragiskt och vackert. Jag köpte boken på en loppis vid Columbia-universitetet i New York 2001, men jag har faktiskt inte läst den. Än. Men språket verkar så rytmiskt och bra att det nog får bli ändring på det snart.

11. Listen. The greatest feeling I ever had in my life – with my clothes on – was when I first heard Diz and Bird together in St Louis, Missouri, back in 1944.

Första meningen i prologen till Miles The Autobiography av Miles Davis. Diz syftar på Dizzy Gillespie och Bird på Charlie Parker och precis som Miles Davis, var de också jazz-musiker. Miles Davis och Dizzy Gillespie spelade trumpet och Charlie Parker saxofon.

12. Poirot drack ur den sista chokladen, sköt undan koppen och steg upp. Han gick bort till den öppna spisen och strök mustascherna omsorgsfullt till rätta i spegeln ovanför spiselkransen. Nöjd med resultatet återvände han till sin stol och inväntade besökarens entré.

Poirot i hela sin Poirot-het! Det finns ju fler passager som beskriver honom väl, denna är från Tredje flickan av Agatha Christie.

Vem dominerar din bokhylla?

I Fiktiviteters julkalender är frågan idag vilken författare som dominerar din bokhylla.

Hos Books ABC dominerar, i fallande ordning:

1. Margit Sandemo (31)

Jag gillar Isfolket-serien och har läst den några gånger, men jag har inte alla böckerna. Av utrymmesskäl står dessa ett snäpp bakom de andra böckerna. Jag håller utkik på loppisar efter de som jag inte har.

2. Agatha Christie (23)

Christie är en av mina omläsningsfavoriter, särskilt böckerna om Hercule Poirot.

3. Peter Robinson (21)

Jag gillar verkligen den fiktiva byn i Yorkshire, Alan Banks och Annie Cabbot.

4. Patricia Cornwell (18)

Böckerna om Kay Scarpetta var väldigt bra i början, men de har tappat lite på sistone tycker jag.

5. Marian Keyes (18)

Chick-lit drottningen får fler och fler utmanare, men jag håller Keyes fortfarande väldigt kär. Men det är samma här – hon har tappat lite på sistone. Och novell- och krönikesamlingarna kan man strunta i.

 

Bubblare, 10 och uppåt

6. Henning Mankell (13)

7. Denise Mina (12)

8. Maj Sjöwall/Per Wahlöö (11)

9. Maria Lang (10)

10. Douglas Kennedy (10)

 

Inte riktigt där än (under 10)

11. Leif GW Persson (9)

12. Bo Baldersson (9)

13. Per Anders Fogelström (9)

14. Stieg Trenter (9)

15. Gösta Gustaf Jansson (7)

Är det någon som läst Gustaf Jansson?! Jag har dessa böcker efter min mamma men har inte läst dem och vet inte vad de handlar om, men jag har behållt dem för att jag har för mig att hon gillade dem. Tror att det finns en koppling till Dalarna (han kanske var därifrån?). Någon bokbloggar-dalmas som vet mer?

 

Bokbloggsjerka 7-11 december

I veckans jerka hos Annika ska vi redogöra för vilka böcker vi ofta återkommer till.

Jag är en omläsare av rang, jag gillar att läsa om böcker. Här är några:

Agatha Christie: deckarna med Hercule Poirot.
Marian Keyes: kan läsa Sushi for beginners och The other side of the story.
Douglas Kennedy: Pursuit of happiness och Den gåtfulle fotografen.
Denise Mina: Garnethill-triologin.
Donna Tartt: Den hemliga historien.

Jag gillar att veta vad jag får! Både en bra bok, just den specifika litterära stilen, just den härliga handlingen eller miljön. Dessutom kan många böcker upplevas olika vid olika tillfällen.

Kliv in i en annan värld!

Enligt O funderar över fiktion och verklighet och har skapat den här enkäten.

1. Vilken karaktär skulle du kunna bli vän med?
Det känns som att jag redan ÄR vän med Hanna från Hon går genom tavlan, ut ur bilden och Gå din väg men stanna. Det var väl delvis därför jag blev så tagen av böckerna, för att det är som att läsa om en vän.

2. Vilken litterär person skulle du aldrig vilja möta i verkligheten?

Mr Collins
i Stolthet och fördom, maken till enerverande, insmickrande och lismande person har väl aldrig skådats! Det finns ju farligare litterära karaktärer att undvika men Mr Collins skulle jag gå omvägar för att slippa möta!

3. Det är lördag och du har inga planer för kvällen. Vilken karaktär ringer du och vad gör ni?
Jag ringer Maureen O’Donnell från Denise Minas Garnethill-trilogi. Vi går på en (sjaskig) pub i Glasgow och dricker öl, pratar och skrattar (rått).

4. Du behöver ett nytt jobb, vilken karaktär skulle du vilja arbeta med?
Jane Green (inte världens bästa kanske) chick-lit författare har skrivit en bok som heter Mellan raderna (Bookends), där huvudpersonen startar en bokaffär. Det tycker jag låter kul, kan tänka mig att vara med där!

5. Du ska starta en bokcirkel. Vilka fyra karaktärer bjuder du in och vilken bok diskuterar ni?
Jag vill nog vara med i bokcirkeln i Jane Austen book club, av Karen Joy Fowler. De är fyra väldigt olika personer som alla gillar Austen och har sina olika favoriter bland hennes verk. Jag skulle vilja prata med dem om Austen-spinoffer. Undrar till exempel vad de skulle tycka om Stolthet och fördom och Zombies, av Seth Grahame-Smith…

6. Det är mitt i natten och du har tappat nyckeln och kan inte komma in. Vilken karaktär kontaktar du för att få hjälp?
Mick i Vemod av Charlotte Vale Allen. Mick är en stor stark ryss-amerikan som har lite hemligheter, men snäll är han och han skulle säkert ställa upp! Man vill ju ringa ett säkert kort, liksom.

7. Gör en resa tillsammans med en litterär person. Vart skulle du resa och med vem?
Åh vad svårt. Men jag vill nog hänga på Alexandra David Néel på hennes resa till Lhasa, Tibet. Hon skrev En parisiskas resa till Lhasa 1927 och även om jag faktiskt redan varit i Tibet och även rest runt där, är jag väldigt sugen på att komma dit igen. Det känns som en nödvändighet. Men det är kostsamt att resa dit, det kan ta tid att vänja sig vid höjden så det är inget man bara sätter av en vecka till. Jag får väl ta första steget genom att läsa boken, vilken stått i min hylla sedan anno dazumal.

8. Om du fick gifta dig med en litterär person, vem skulle det då vara?
Också svårt! Mr Darcy från Stolthet och fördom kanske. Annars verkar ju Mike Gayle vara en både kul och omtänksam prick.

9. Du har problem som du skulle vilja diskutera. Vilken karaktär pratar du med?

Hercule Poirot
. Jag skulle sitta med honom i hans chesterfield-fåtöljer som jag föreställer mig att han har, och vi skulle dricka både varm choklad och crème de chassis när han låter sina små grå celler jobba på en lösning på mitt problem. Bara att träffa honom skulle göra att det kändes bättre. Förresten så föreställer jag mig honom i Peter Ustinovs gestalt.

10. Hoppa in i en bok, film eller tv-serie. Vilken väljer du och vem blir din karaktär?
Katey Kontent i Artighetsreglerna skulle jag vilja vara en stund!

Tematrio: Kläder

Lyran fortsätter utamana oss på tematrio. Denna vecka: kläder. Som Lyran annonserade var det ganska svårt, men jag lyckades gräva fram tre böcker till sist. Mina tre klädval i bokväg:

Skospännet av Agatha Christie. Jag har nog nästan en hyllmeter Christie och detta är en av mina favoriter. Det är en Poirot-deckare, min favorit. Ett skospänne är ju nästan att klassificera som ”kläder”. På engelska heter den One two buckle my shoe.

Dancing with mules av Morag Prunty. Mules kan ju både vara en åsna men också en högklackad sandal/flip-flop. Jag tycker titeln är rolig – undertexten är ”Get ready to kick some ass”. Ass betyder ju också åsna. Dancing with mules är en ganska typisk chick-litt som utspelar sig i Dublin. Det var delvis därför jag läste den, innan jag skulle åka till Dublin i somras. Den handlar om tre irländska tjejer och en irländsk-amerikansk billionär som söker sig en ny, men framförallt irländsk, fru.

Torka aldrig tårar utan hanskar av Jonas Gardell. Jag recenserade den här i min gamla blogg. Gillade boken jättemycket men har inte sett teveserien. Tänke avvakta tills jag läst alla delar först.