Vad spännande det är när ett mystiskt paket ligger i brevlådan!
Vilken lycka när det visar sig vara Ann Rosmans nya bok Havskatten!
Jag har läst och gillat (älskat till och med!) hennes tidigare böcker, så nu lägger jag allt annat åt sidan och kastar mig in i Havskatten!
Skepp ohoj!
Apropå tunnisar så var maj en riktigt tunn läsmånad för mig. Två böcker läste jag, vet inte när jag läste så få senast. Men det har sina förklaringar; en intensiv period på jobbet och även privat med mycket fokus på hästen, jag har bland annat åkt iväg på tredagarskurs med toto för första gången! Det var väldigt roligt och lärorikt och lämnade inte mycket energi kvar till läsning…
Här är vad jag läste i alla fall:
Donna Leon – Mord i natten
Vet inte vilket nummer i ordningen om kommissarie Brunetti denna bok har, men jag gillade den i alla fall. Hade för mig att jag hade läst den tidigare, för bortåt tio år sedan, men kom inte ihåg något alls om handlingen.
Marian Keyes – Anybody Out There?
Jag tror detta är min Keyes-favorit. Rolig, allvarlig och rörande. Den känns svår att recensera, vet inte hur jag ska skriva om den utan att spoila… Får tjuvkika hur andra har skrivit…
Läsplaneringen framöver är näst intill obefintlig. Ett måste nu tror jag. Nästa bok i lilla bokcirkeln är Boktjuven av Markus Zusak, men jag funderar på att läsa något lättsamt innan jag tar tag i den. Eventuellt blir det en omläsning av Denise Minas Garnethill, en av mina favoriter.
Tittar på min boktolva och känner bara blä, om läslusten (eller snarare läsorken) ska komma tillbaka måste jag nog fortsätta på det lättsamma, lättlästa och bekväma spåret.
I veckans jerka frågar Annika efter riktigt bra böcker under 100 sidor eller där omkring.
Jag har nog inte läst så många så pass tunna böcker faktiskt, och heller inte så många jag kan rekommendera. Även om det låter härligt när Annika skriver om att läsa ut en bok på några timmar… Ofta vill jag nog leva mer i böckerna än så och det är nog just därför jag inte gillar noveller något vidare.
Efter att ha konsulterat mina älskade Numbers-ark (som Excel fast för mac) hittar jag en tunnis jag verkligen kan rekommendera: Elin Wägners Norrtullsligan. Med sina 129 sidor får den väl duga?
I veckans bokbloggsjerka frågar Annika:
Har du läst en bok som slutade på ett sådant sätt att du blev rejält besviken?
I förstone kom jag faktiskt inte på någon bok vars slut jag blev besviken på. Surfade runt lite bland de andra svaren och hade inte läst så många av de böckerna… Det måste ju finnas flera böcker jag inte gillat slutet på, men nu kommer jag faktiskt bara på en serie:
Margit Sandemos Sagan om Isfolket. Ett släktepos i 47 delar. Generellt sett gillar jag böckerna i början bäst, men det finns några bra mitt i också. Hela serien har fått ta emot ganska mycket skit och nej, det kan väl inte räknas som ”kvalitetslitteratur”. Men jag gillar serien ändå. Fast de sista böckerna, och särskilt den alla sista i serien, spårar faktiskt ur lite. Är det något jag har svårt för så är det när författare skriver in sig själva i böckerna.
I helgens bokbloggsjerka frågar Annika:
För dig som läser e-böcker: brukar du köpa en fysisk bok av en e-bok som du har gillat?
För dig som inte läser e-böcker: kan du ge exempel på en bok som du t.ex. lånat på biblioteket, gillat och sedan köpt ett eget ex. av?
Jag är inte så stor på e-böcker, men det är ju väldigt smidigt att kunna köpa dem när som helst, var som helst rätt ner i läsplattan. Det gjorde jag också en gång mitt i natten när jag hade läst ut del ett i en trilogi och bara var tvungen att läsa del två. Sedan köpte jag den i ett fysiskt exemplar så jag kunde ha den i hyllan också.
Jag gillar att äga böcker. Så om jag lånar en bok jag gillar kommer jag troligen köpa den själv. Eller om jag har läst en bra bok med fult omslag och hittar ett snyggare. Eller om jag läst den översatta versionen och vill ha originalet på engelska…
Jag lånade Klas Östergrens Gentlemen för länge länge sedan och älskade den. Så jag köpte en begad pocket av den bara för att ha. Men omslaget var verkligen hiskeligt fult så jag köpte en snyggare nyutgåva efter ett tag.
Donna Tartts Den hemliga historien köpte jag och läste i svensk pocket först, och efter ett par läsningar köpte jag den amerikanska pocketen. Men omvänt har också hänt! J.D. Salingers Räddaren i nöden läste jag för första gången i svensk femtiotalsöversättning. Sedan köpte jag den på engelska för att komma närmare originalet. Fast jag saknade alltid de där gamla femtiotalsuttrycken (”Du är verkligen grabben med choklad i” exempelvis) så jag blev jätteglad när jag hittade en svensk utgåva i en boklåda för ett tag sedan. Nu har jag båda och känner en sorts inre frid… 😉
Sjätte delen i Hammarbyserien!
Två kvinnor försvinner i kalla februari, en från sin frisersalong och en från krogen.
De har båda levt under press på olika sätt och ingen av dem saknar skäl att frivilligt ge sig av, men har de verkligen försvunnit frivilligt eller har de blivit bortförda? Förutom att de lever under press finns det vissa andra paralleller mellan dem och Conny Sjöberg och hans kollegor på Hammarbypolisen utreder båda fallen.
Författaren skildrar våld – främst psykiskt – i nära relationer så att magen knyter sig.
Jag gillar persongalleriet också, poliserna på den fiktiva Hammarbystationen är trevliga att läsa om; Conny, Jens, Jamal, Petra, Gerdin och Odd. Jag hade dock väntat mig att läsa något mer om vad som hände Petra tidigare och som vi kunde läsa upplösningen på i förra boken, Gideons ring. Istället får vi läsa om en annan grej som sätter lite press på hennes och Jamals förhållande. Odd dras in personligen i utkanten av utredningen och Gerdin/Gäddan är alltid rolig att läsa om tycker jag.
Jag ser fram emot del sju, Tjockare än vatten, och jag hoppas att jag kan bärga mig tills den kommer ut i pocket. Vore fint att ha hela serien i samma format!
Läs även vad Lotten, Bokbrus och Bibliotekskatten tyckte om boken!
Roligt och nördigt om verb!
Sara Lövestam har verkligen seglat upp som en av mina favoritförfattare! Eftersom jag är intresserad av språk tyckte jag det verkade intressant att läsa Grejen med verb, och snälla Piratförlaget skickade den till mig!
Sara Lövestam är inte ”bara” författare utan även SFI-lärare och hon belyser vårt konstiga språk med en mängd roliga exempel från sin lärargärning. Lyllos den som har henne till lärare! Hon levandegör språket, skriver små sagor om olika verbtyper och ger dem personligheter. Jag har alltid varit intresserad av språk och skrivande, men aldrig av grammatiken som sådan, men nu blev det ju helt plötsligt roligt att läsa om olika verbformer, utan att bli mindre lärorikt.
Visst är omslaget snyggt också?! Det är designat av Jerry Lasota, sfi-lärarkollega till Sara Lövestam och före detta klasskamrat till mig!
Tack Piratförlaget för recensionsex!
I veckans jerka frågar Annika: Hur ställer du dig till ljudböcker och vilken är den bästa ljudboken som du har ”läst”?
Jag är inte så värst förtjust i ljudböcker, jag vill läsa i min egen takt och ljudböcker blir lite långsamma för mig. Dessutom tycker jag det är lite känsligt med uppläsaren, en dålig lektör (heter det inte så?) kan verkligen förstöra en bok genom att betona och uttala tokigt.
Men om man har svårt att läsa eller kör/åker bil kan det ju vara toppen! Jag ”läste” flera ljudböcker på rad efter en ögonoperation och då var det verkligen räddningen! Och så har jag en ljudbok som jag lyssnar på när jag tränar på min Crosstrainer (inte så ofta….).
Jag har svårt att komma till ro och somna utan att läsa, och ibland när det inte finns tillgång till lampa (de få gånger jag har campat eller sovit i någon båt eller husvagn har jag lyssnat på ljudbok, de finns en del gratis tillgängligt via appen Audiobooks (för iPhone).
April var en bra läsmånad med en del riktiga höjdare och slalomläsning/slattläsning.
Boel Bermann – Den nya människan
Verkligen speciell debut! Jag är glad att jag provade på en dystopi, även om det inte riktigt är min grej.
Sophie Kinsella – The Undomestic Godess
Kinsella är med på min författarfemma, och denna var den första jag läste av henne. Nu läste jag om den och gillade fortfarande mycket.
Marika King – Supernova
Intressant att följa prestationsprincessan Lisa på jobbet, och in i väggen…
Marika King – Projekt längtan
Lisa är tillbaka, och letar efter meningsfullhet i jobbet.
Carin Gerhardsen – Hennes iskalla ögon
Jag gillar verkligen Hammarbyserien och hade väntat att denna skulle komma i pocket (så har jag hela serien i samma format). Denna var en av de bättre tror jag.
John Moore – Handbook of Horsemanship Concepts & Ground School Exercises
John Moore är från Kalifornien men bor i Colorado och åker regelbundet över till Sverige och håller träningar (clinics på hästspråk) och jag och min toto ska åka på tredagarsträning i nu maj. Väldigt spännande och väldigt nervöst!
Sara Lövestam – Grejen med verb
Sara Lövestam är en av mina nya favoritförfattare men Grejen med verb är inte en vanlig roman utan ett frosseri i språk- och grammatiknörderi. Väldigt rolig och intressant bok, med den bonusen att omslaget är designat av min gamle gymnasieklasskompis Jerry Lasota (sfi-kollega till författaren, tror jag).
Denise Rudberg – Bara tre kan leka så
Tredje delen i ”elegant crime” serien om åklagarsekreteraren Marianne Jidhoff. Plotten kändes lite tunn i den här boken, men jag gillar persongalleriet mycket.
Bäst var nog Marika Kings böcker, jag blev verkligen engagerad i Lisa trots lite motstridiga känslor för henne. Kan verkligen rekommendera dem! Böckerna alltså, inte känslorna. En bra läsmånad som sagt, men mindre bra bloggmånad. Planen framöver är… Jag har nog ingen plan alls, men jag tänker läsa för läsglädjens skull, inte för bloggens skull. Det är så det har blogg-glädjen sinat tror jag. Så mindre fokus på läsutmaningar och regelbundet bloggande, och mer fokus på lust!
Marika King var helt okänd för mig när förlaget frågade om jag ville läsa hennes böcker Supernova (2009) och uppföljaren Projekt längtan (2014). Det tog lite tid att få hem dem, men jag kastade mig över dem och gillade dem båda mycket. Sedan har det tagit lite tid att få ur mig en recension. Bland annat därför recenserar jag nu dem tillsammans.
Supernova
Duktiga Lisa Sandström från Dalarna har toppbetyg från Handelshögskolan och får det hett eftertraktade jobbet som konsult på ett stort världsomspännande konsultföretag. Hon är ambitiös och hungrig och vill göra allting rätt. Hennes liv förändras snabbt från att vara fattig student till taxiåkande, dräktbärande lyxkrogsbesökare. Hennes vänner Stina och Sudden är inte lika förtjusta i hennes förändring som hon själv är. Livet snurrar snabbare och snabbare för Lisa och det går bra på jobbet, med mer och mer ansvar. Hon inleder även en affär med en av de seniora partnerna. Någonstans där i det höga tempot närmar den berömda väggen sig och Lisa blir sjukskriven.
I början gillar jag inte Lisa så mycket men hon växer på mig och Marika King skriver väldigt engagerande om både Lisa, vännerna, kollegorna och firman.
Projekt längtan
Lisa är duktig även när hon är sjuk, hon är tillbaka på jobbet redan efter tre månaders sjukskrivning för utmattningsdepression. Till en början går det jättebra och Lisa står på tröskeln till att göra kometkarriär. Men det är något som skaver, och jobbet känns lite meningslöst. Lisa vill göra skillnad, en skillnad som betyder något. Så får hon idén att hon ska volontärarbeta i Afrika.
Det är intressant att följa Lisas inre resa, hon verkar växa mycket under sin sjukdomstid och jag får lättare att tycka om henne när hon lugnar ner sig lite, samtidigt som hon har kvar sitt driv och sin kärlek till excel-ark. Hon upptäcker också att det här med att ”hjälpa till” inte är så enkelt utan väldigt komplext och det är där någonstans jag börjar störa mig på henne igen. Hon är lite naiv, kolonialistisk och väldigt västerländsk i sitt tänkande. Bara det här med att hon vill ”åka till Afrika och hjälpa till”. Fint, visst, men ”Afrika” är inte ett enda likadant ställe, det är en gigantisk kontinent med många länder med olika förutsättningar, och att resa ”ner” och ”hjälpa till” på sina egna villkor är väldigt mycket att ställa sig själv över en annan människa tycker jag och det provocerar mig mycket. Lisa kommer dock till insikt, i alla fall delvis.
Nu kanske min recension har en kritisk slagsida, och det beror nog delvis på att det har gått lite tid sedan jag läste dem, men jag gillade dem väldigt mycket, det var riktiga bladvändare båda två. Trots det jag sagt om Lisa känner jag igen mig i henne ganska mycket och kände med henne i hennes ups and downs. Böckerna är utgivna med nästan fem års mellanrum, men det är inget som märks i läsningen tycker jag.
Böckerna är relativt självbiografiska, författaren själv har arbetat på det stora konsultföretaget McKinsey som har kontor över hela världen och har även arbetat i Ghana och Tanzania. Det är i Ghana Lisa arbetar i boken. Det är absolut inget fel att skriva en roman baserad på sina egna upplevelser, men kanske att författaren kunde gått utanför boxen lite? Kanske låtit Lisa arbeta med något annat, resa någon annanstans och volontära eller kommit på något annat sätt att göra skillnad?
Men äsch, vem är jag att ifrågasätta det?! Det är bara det att de frågorna liksom ställer sig själva när jag läser det korta författarporträttet. Hur som helst har verkligen Marika King en talang för att skriva, så jag hoppas hon fortsätter med det!
Tack snälla Massolit för recensionsexemplaren!
Books ABC 