Månadsarkiv: september 2013

Bokbloggsjerka: Standalone eller serie?

I veckans jerka frågar Annika om vi helst läser standalones eller serier.

Det jag gillar bäst är en blandning av både serier och fristående böcker.

Det är ju så härligt med en serie – man går in i den världen och lär känna karaktärerna där i flera böcker. Den senaste serien jag läste var Åsa Larssons deckarserie, och jag ville bara ha mer och mer, både av Rebecka Martinsson, kirunapoliserna och själva miljön. Och serien om Ruth Galloway – tänk om det bara hade varit EN bok?! Vad trist det hade varit…

Men samtidigt, ibland kan jag bli lite mätt på miljön. Då är det härligt med en enda riktigt bra roman. Men jag brukar faktiskt inte gilla ”serieförfattares” standalones, förutom möjligen Henning Mankells Kinesen. Peter Robinsons böcker om Alan Banks älskar jag, men jag har inte ens tagit mig igenom hans Before the Poison.

Så om jag behöver något utanför en serie, läser jag hellre en helt vanlig roman av en helt vanlig författare!

Från A till Ö: Z som i Zweigbergk

I denna kategori tänkte jag presentera författare från A till Ö, med syftning på efternamnet. Hoppeligen har jag alfabetet täckt med böcker!

von Zweigberk jag har två författare i min bokhylla: Helena och Charlotta.

Båda böckerna handlar om trassliga parrelationer: Charlotta von Zweigberks Lögner (tidigare publicerad som Den innersta dagen) och Helena von Zweigberks Anna och Mats bor inte här längre.

De är säkert bra båda två men varje gång jag tar upp någon av böckerna blir jag så trött, jag orkar inte riktigt med att läsa en bok som jag redan från början vet kommer vara jobbig känslomässigt.

Har du läst något av någon Zweigbergk? Har du någon annan författare på Z att dela med dig av?

Top Ten – Höstläsning

Det var ett tag sedan jag var med på Top Ten Tuesday hos The Broke and the Bookish, men idag är det dags igen, även om det råkade bli onsdag.

Veckans tema är Top Ten Books On My Fall 2013 TBR List. En höstläsningslista alltså.

Enkelt!

1. Den odödliga Henrietta Lacks av Rebecca Skloot (läser just nu)

2. Den vidunderliga kärlekens historia av Carl Johan Vallgren (läser just nu)

3. Wolf Hall av Hilary Mantel (efterlängtad och lite fruktad p.g.a. längden, e-bok)

4. Lex Bok av Sara Kadefors (ungdomsbok, verkar väldigt bra, första recensionsdag idag)

5. Gideons ring av Carin Gerhardsen (älskade de tidigare delarna i Hammarby-serien, men har något märkligt motstånd inför den här)

6. Heja, Heja! av Martina Haag (Fick precis låna av en kollega. Den verkar kul och lättläst!)

7. Vi tolererar inga förlorare av Britt-Marie Mattsson (tre på tre-utmaning)

8. Barnmorskan i East End av Jennifer Worth (tre på tre-utmaning)

9. Bara tre kan leka så av Denise Rudberg (har läst och gillat de två tidigare i hennes ”elegant crime”-serie men funderar på att försöka vänta in stor-pocket utgåvan så alla tre matchar varandra i hyllan…)

10. Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman (älskade En man som heter Ove och det jag har tjuvläst i mormor… verkar väldigt lovande)

Tematrio – Bokmässeteman

I veckans Tematrio vill Lyran att vi ska lista önsketeman till bokmässan. Årets tema är Rumänien. Jag ska dessvärre inte dit, jag ska till Globen och titta på Spanska ridskolan istället. Men nästa år vill jag till bokmässan (det var flera år sedan nu) och i framtiden ser jag gärna bokmässor med tema:

1. Ursprungsbefolkning
Egentligen vill jag skriva Tibet, men det kanske är ett för litet tema. Men visst vore det intressant med en bokmässa som lyfte fram litteratur om och av ursprungsbefolkningar? Många svenskar är intresserade av nordamerikanska indianer, färre av samer. Är inte det konstigt? Men här får alla plats! I eventuell brist på modern litteratur från till exempel Tibet kan man lyfta fram traditionell litteratur, klassiska sagor och muntliga berättelser. Säkert en utmaning att organisera, men kul att gå på!

2. Tolerans
Rasismen och fördomarna växer i Sverige, tycker jag mig se och känna. Visst vore det kul om mässan var koncentrerad på tolerans ett år! Torka aldrig tårar utan handskar, Kalla det vad fan du vill, Du är alltså svensk?  och säkert många, många fler böcker (inte minst utländska) kunde utgöra seminarieämnen.

3. Mänskliga rättigheter
Tänk dig en bokmässa som lyfter fram författare som kämpar för detta, det viktigaste vi har. Och tänk dig vilka intressanta diskussioner man skulle kunna få om man speglar den diskussionen – hur förhåller man sig till författare som motverkar något du själv står för?

Lex!

En ungdomsbok har landat! I en mycket snygg förpackning, både kuvert och omslag syftar jag på då

20130916-174155.jpg

Jag fick frågan av Lilla piratförlaget för ett tag sedan om jag ville läsa Lex av Sara Kadefors. Och det ville jag då klart! Jag har tidigare bara läst Borta bäst av Kadefors, men gillade den. I hyllan (i paddan) står också Kast med liten kniv.

Lex bok verkar spännande då det även ska finnas en blogg i verkligheten (boken handlar om en blogg som Lex startar). Har inte kollat upp det riktigt än men återkommer med recension!

En smakebit på söndag – Den vidunderliga kärlekens historia

Jag har precis börjat på Den vidunderliga kärlekens historia av Carl Johan Vallgren. Det är på samma gång en hyllvärmare (köpt på bokrea för säkert 10 år sedan för 29 kr, etiketten sitter kvar), en bokcirkelbok och en boktolvebok. Boken handlar om Hercule Barfuss som föddes i början av 1800-talet som både dvärg och döv, men har förmågan att läsa andras tankar. Och som titeln antyder, handlar den om kärlek.

den vidunderliga kärlekens historia

Min smakebit kommer från inledningen, där  Hercules sonsonson Jonathan Barefoot i ett brev berättar om Hercule:

Under de obduktioner som genomfördes strax efter hans död fann man för övrigt en mängd förbryllande fysionomiska paradoxer. Hjärtat till exempel var överdimensionerat, dubbelt så stort som hos en vanlig människa, trots att han var dvärg. När jag stödde på denna kuriösa detalj i hans medicinska journal tolkade jag den symboliskt: hans liv, liksom er anoders, är ju en berättelse om kärlek. Läkaren skrev att ”han levde mot alla odds”, med ett hjärta som borde ha stannat i hans tidiga barndom, med bara en njure, med blott en fungerande lunga, och med buken anfrätt av kräftsvulster som enligt dåtidens fackmän hade närmare ett halvt sekel på nacken. Men den allra mest fascinerande upptäckten under autopsin gällde hörselorganen: vestibularisapparaten, som utgör en människas balanscentrum, saknades helt. Egentligen borde han inte ha kunnat gå eller röra sig över huvud taget.

För flera smakebitar, titta in hos Flukten fra virkeligheten!

 

Från A till Ö: Y som i Richard Yates

I denna kategori tänkte jag presentera författare från A till Ö, med syftning på efternamnet. Hoppeligen har jag alfabetet täckt med böcker!

Jag hoppade över X, men det var ju så länge sedan jag gjorde ett sådant här inlägg att ingen bryr sig om det…

Nu till Y.

Richard Yates har bland annat skrivit Revolutionary Road (1961), som har värmt min hylla i flera år nu. Den lockade mig med sin amerikansk-het, snygga omslag och blurb av Nick Horby (Easily the best novel I’ve read this year).

revolutionary-road

Jag började på den men läste aldrig ut. Revolutionary Road har även filmatiserats med Leonardo DiCaprio och tyvärr såg jag den. Gillade den inget vidare och självklart gör det att jag är ännu mindre sugen på att läsa boken. Men jag vill inte göra mig av med den, för jag kände mig så rik när jag köpte den!

Har du läst något av Richard Yates? Har du någon annan författare på Y att dela med dig av?

Om jag skrev en bok…

I veckans jerka frågar Annika:

Om du skulle skriva en bok, skulle den i så fall utspela sig:
i en stad?
på landet?
på en fiktiv plats?
på havet?
i framtiden?
i det förflutna?
i nuet?
i Sverige eller utomlands?
annat?

Bra fråga!

Jag har inga planer på att skriva någon bok, men jag har ändå två mycket lösa bokidéer. Mycket lösa, så det är inte säkert att de någonsin blir av. Eller det är nog snarare så att det är ganska säkert att de aldrig blir av.

Den ena är en typ av deckar-bas-grej. Det är mest att jag tycker det finns en plats som skulle passa sig för en småputtrig pusseldeckare. Platsen ska jag väl inte avslöja precis men det är en mindre stad i Sverige.

Den andra skulle inte utspela sig på någon särskild plats eller tid utan mera handla om sorg och bearbetning. Tyvärr har jag en del erfarenhet av det då båda mina föräldrar gått bort inom loppet av drygt två år när jag var 25-27 (nu är jag snart 34). Jag skulle ju inte kunna berätta hur man ska hantera det eller hur det känns för andra men jag hade ju kunnat berätta hur det var för mig i alla fall. Och att man kommer igenom det. Om det kunde hjälpa någon eller skapa förståelse hade det väl varit grant.

Hoppsan, det blev en ganska personlig jerka denna gång. Det får ni ta, och jag!
Det ska bli extra intressant att läsa allas svar denna gång. Trevlig helg!

Åsa Larsson – Svart stig

Jag har blivit helt fast i Åsa Larssons deckare!

Svart stig är den tredje boken om Rebecka Martinsson och nu har hon sagt upp sig från advokatbyrån Meijer & Ditzinger och är anställd som extraåklagare.

svart stig

En död kvinna hittas i en ark på isen. En ark är ett skjul på medar som används för isfiske, kan man väl förklara det som. Vem är hon och hur kom hon till arken? Hon har märkliga skador som inte kan ha tillfogats henne där…

Kirunapolisen med Anna-Maria Mella i spetsen börjar utreda mordet med hjälp av Rebecka Martinsson. Mordet visar sig ha kopplingar till entreprenören Mauri Kallis stora gruvbolag Kallis Mining och den här kvinnan är långt ifrån det enda offret i den här historien…

Mauri Kallis växte upp under erbarmeliga förhållanden hos fosterföräldrar i Kirunatrakten. Han lyckades ta sig därifrån och hitta sin talang – affärer och börsspekulation. På Handelshögskolan lär han känna syskonen Diddi och Inna Wattrang, som har en ganska bisarr relation. Kallis Mining blir framgångsrikt internationellt och Mauri spelar ett högt spel. Kanske lite för högt…

Jag har sagt det tidigare; Åsa Larsson är en mästare på intressanta karaktärer. Deckargåtorna är väl helt ok men det är persongalleriet som är det stora behållningen med hennes böcker tycker jag. Rebecka är som huvudperson så klart väldigt intressant men den jag fastnar kanske mest för i Svart stig är Sven-Erik Stålnacke. Han är lite ensam och sorglig men samtidigt så sympatisk och godhjärtad. Och så gillar han katter. Kattälskare har alltid pluspoäng i min bok!

Deckargåtan i Svart stig blev jag inte så jätteförtjust i. Det var intressant att läsa om Mauri Kallis, Diddi och Inna Wattrang och företaget, men det blev lite för mycket och lite för långt. Mot slutet, den spännande upplösningen, var jag inte så fokuserad och ärligt talat vet jag inte om jag förstod hur allt hängde ihop egentligen. Svart stig är 422 sidor lång i pocket och kanske att den kunde ha varit 100 sidor kortare.

Jag blev lite mätt på Åsa Larsson nu faktiskt. Missförstå mig rätt – hon är fortfarande en lysande författare – men kanske att jag skulle pausa lite. Samtidigt blir jag så nyfiken på karaktärernas utveckling! Jag har ju läst den femte boken (Till offer åt Molok) jag fortsätter resan fram till den på en gång. Jag måste ju få veta hur det går med Sven-Erik Stålnacke och katten… 🙂

En smakebit från boken finns här.

Andra som läst och tyckt är Lina Sjöberg på SvD, PocketBlogg och Carolina läser.

Köp boken på Adlibris eller Bokus, till exempel.

Svart stig, 422 sidor (pocket) Bonnierpocket 2007