Etikettarkiv: Jonas Gardell

Jag kan knappt bärga mig…

… tills jag får läsa Sjukdomen, del två i Jonas Gardells serie Torka aldrig tårar utan handskar. Jag har fått besked att den ska komma som recensionsexemplar (yay!) men den har inte kommit ännu (nay…).

Av böcker jag har hemma ser jag nog mest fram emot att läsa A room full of bones av Elly Griffiths. För jag vet ju att den kommer vara så bra! Nu läser jag nämligen Huset vid havets slut som ligger före i serien. Jag tror dock att jag ska dra ut lite på det och läsa något annat emellan. Kanske Lila Hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie eller Haren med bärnstensögon av Edmund de Waal. Jag började lite med den men har fastnat i förordet…

Lila Hibiskus vill jag läsa dels för att jag satte upp den på min läsutmaning ”boktolva” (se bannern) då jag vill bredda min läsning lite och inte bara läsa västerländskt. Och så har jag hört så mycket bra om den! Haren med bärnstensögon har jag också hört mycket gott om, och så är den nästa bok i min lilla bokcirkel.

Men varför berättar jag detta? Inte ”bara för att” denna gång utan för att Lotten frågar. Lottens Bokblogg fyller två år och hon har utlottning. Om man svarar på vilken bok man mest ser fram emot att läsa under 2013 kan man vinna ett hemligt bokpaket. En sådan chans måste man ju ta! 🙂

Till sist: Grattis Lotten!

Bokåret 2012: Topp fem

Fem av 2012 års bästa böcker enligt Books ABC: Ingen rangordning…

Trilogin om Victoria Bergmans Svaghet (Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar) av Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist. Alla tre får vara med på samma plats. Så spännande och otäcka och eftersom jag är förtjust i bladvändarupplevelsen, unputdownable-drogen så ligger denna ändå först.

Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken av Jonas Gardell. En gripande berättelse jag är glad att jag fick ta del av.

The rules of civility av Amor Towles. Hade svårt att komma in i denna, men när jag väl fick mitt sinne i rätt läge ville jag inte släppa taget.

Mina Fräknar av Sofia Hallberg. En stark debut! Jag tyckte så mycket om Karin, fastän hon var lite knepig.

The Moment av Douglas Kennedy. Inte Kennedys bästa bok, men den sitter kvar i sinnet och jag gillade att få resa till åttiotalets Berlin.

Tematrio: Litterära klappar

I veckans tematrio hos Lyran ska vi berätta om tre böcker vi fått eller givit bort i jul. Jag fick faktiskt inga böcker i jul! Bu-hu. Min man tycker det är svårt att hänga med i vad jag vill läsa och inte, vad jag köpt själv och inte. Och det kan jag förstå… Men med lite ”fusk” ska väl min tematrio gå ihop idag med!

Jag gav min man Ved – Allt om huggning, stapling och torkning – och vedeldningens själ av Lars Mytting. Min man är passionerad vedeldare så jag tyckte det passade bra! Den togs emot med glädje.

Man kan väl säga att jag fick en tidig julklapp av tomten Norstedts; ett recensionsexemplar av serieromanen Män som hatar kvinnor av Denise Mina, Leonardo Manco och Andrea Mutti.

Snart ska jag åka och hälsa på min faster och jag tänkte ge henne Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken av Jonas Gardell. Hon gillar Gardell och jag tror inte hon läst denna ännu. Men det borde hon – det borde alla!

Tolv, tolv, tolv, tolv och tolv – tolv!

2012-12-12 är det idag och på kul tidsinställer jag det här inlägget till kl. 12.12. Får se om det fungerar (och hur många andra som gjort samma sak!).

Jag gillar ju listor och här tänkte jag lista tolv bra formuleringar från böckernas värld, dagen till ära!

1. Folk berättar saker för mig. Har alltid gjort. De blöder information likt spruckna bönsäckar.

Bra liknelse tycker jag! huvudpersonen Timothy Wilde om sig själv i New Yorks gudar av Lyndsay Faye.

2. Mr Collins var ingen särskilt intelligent man och hans bristande spiritualitet hade endast i ringa mån motverkats av uppfostran och umgänge, eftersom han hade framlevt största delen av sitt liv under en obildad och girig faders ledning, och fast han legat vid univeristetet hade han vistats där endast det nödvändiga antalet terminer utan att knyta några nyttiga bekantskaper.

Beskrivningen av Mr Collins i Stolthet och fördom av Jane Austen. Inte särskilt smickrande…

3. Så snart hans husse hade kommit till ro sänkte Mr Bones huvudet och lät det vila mot hans högra lår. När Willy sträckte ut handen och började smeka det där huvudet, sänkte sig åter ett visst lugn över hundens sorgsna hjärta.

Relationen mellan hunden Mr Bones och husse Willy Christmas i Paul Austers Timbuktu. Vackert och sorgset om relationen mellan husse och hund.

4. Det finns nästan inget kvar av honom alls. När han går in i dödskampens sista skede, och han helt slutar äta och dricka, tar det honom ändå tolv dygn att dö. Tolv dygn innan hans envisa hjärta slutar att slå.

Reine dör på Roslagstulls infektionssjukhus. Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken av Jonas Gardell. Sorgligt och hemskt!

5. Four years.  Could it have evaporated so quickly? Blink once, you´re a neophyte New Yorker, just out of college. Blink twice, you´re a divorced woman of twenty-eight – suddenly face to face with a man with whom you spent a night nearly fifty months ago… yet whose presence has loomed over everything since then.

Sara Smyhte träffar åter Jack Malone fyra år efter deras första möte. The pursuit of happiness (Den andra kvinnan) av Douglas Kennedy.

6. Livet fick gå vidare fast fåran var smal.

Visst känner man så ibland?! Glasfåglarna av Elsie Johansson

7. Mrs Dalloway sade att hon skulle köpa blommorna själv.

Berömda första raden ur Mrs Dalloway av Virginia Woolf.

8. Hon lämnar huset i hast, iförd en kappa som är för varm i det här vädret. Året är 1941. Ett nytt krig har börjat. Hon har skrivit ett brev till Leonard och ett annat till Vanessa.

Första raderna i Timmarna (som handlar om Virginia Woolf) av Michael Cunningham. Visst vill man bara läsa vidare?!

9. The cab I had was a real old one that smelled like someone´d just tossed his cookies in it. I always get those vomity kind of cabs if I go anywhere late at night.

Holden Caulfield åker taxi i The Catcher in the Rye (Räddaren i nöden) av J.D. Salinger. Gillar språket! Tossed his cookies…

10.  Like a lot of Negro kids, we never would have made it without our Momma. When there was no fatback to go with the beans, no socks to go with the shoes, no hope to go with tomorrow, she´d smile and say ”We ain´t poor, we´re just broke”.

Dick Gregory beskriver sin mamma i sin självbiografi Nigger. Det är med no hope to go with tomorrow känns så tragiskt och vackert. Jag köpte boken på en loppis vid Columbia-universitetet i New York 2001, men jag har faktiskt inte läst den. Än. Men språket verkar så rytmiskt och bra att det nog får bli ändring på det snart.

11. Listen. The greatest feeling I ever had in my life – with my clothes on – was when I first heard Diz and Bird together in St Louis, Missouri, back in 1944.

Första meningen i prologen till Miles The Autobiography av Miles Davis. Diz syftar på Dizzy Gillespie och Bird på Charlie Parker och precis som Miles Davis, var de också jazz-musiker. Miles Davis och Dizzy Gillespie spelade trumpet och Charlie Parker saxofon.

12. Poirot drack ur den sista chokladen, sköt undan koppen och steg upp. Han gick bort till den öppna spisen och strök mustascherna omsorgsfullt till rätta i spegeln ovanför spiselkransen. Nöjd med resultatet återvände han till sin stol och inväntade besökarens entré.

Poirot i hela sin Poirot-het! Det finns ju fler passager som beskriver honom väl, denna är från Tredje flickan av Agatha Christie.

Bokcirkeldags? Snarare snöstormsdags…

Jag är med i en liten bokcirkel och ikväll skulle vi ha diskuterat Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken över en trevlig middag. Snöstormen satte tyvärr stopp för mitt deltagande, men mina bokcirkelkamrater kan träffas ändå. Jag får vara med via bloggen!

Vad jag tyckte om Kärleken kan man läsa här. Jag är ganska fascinerad över debatten som väckts, att den blivit så omfattande. Det är bra, vi måste nog prata mer om det som hände, hur man hanterade det och vad man drar för lärdomar.

Jag tyckte det var upprörande att läsa om titeln, sjuksköterskan som fick tillsägelse när hon torkade tårar utan handskar. Men när jag tänker vidare på det är det väl i och för sig förståeligt – om man inte vet hur en dödlig sjukdom smittar måste man vara försiktig. DN:s Hanne Kjöller skrev om det här.

Men hur mycket man än håller på basala hygienrutiner måste man ändå vara human. Det handlar kanske inte lika mycket om vad man gör som hur man gör det?!

Jag tyckte att Kärleken var väldigt bra och ser fram emot att läsa del 2,  Sjukdomen, som kommer ut i början av januari!

Tematrio: Kläder

Lyran fortsätter utamana oss på tematrio. Denna vecka: kläder. Som Lyran annonserade var det ganska svårt, men jag lyckades gräva fram tre böcker till sist. Mina tre klädval i bokväg:

Skospännet av Agatha Christie. Jag har nog nästan en hyllmeter Christie och detta är en av mina favoriter. Det är en Poirot-deckare, min favorit. Ett skospänne är ju nästan att klassificera som ”kläder”. På engelska heter den One two buckle my shoe.

Dancing with mules av Morag Prunty. Mules kan ju både vara en åsna men också en högklackad sandal/flip-flop. Jag tycker titeln är rolig – undertexten är ”Get ready to kick some ass”. Ass betyder ju också åsna. Dancing with mules är en ganska typisk chick-litt som utspelar sig i Dublin. Det var delvis därför jag läste den, innan jag skulle åka till Dublin i somras. Den handlar om tre irländska tjejer och en irländsk-amerikansk billionär som söker sig en ny, men framförallt irländsk, fru.

Torka aldrig tårar utan hanskar av Jonas Gardell. Jag recenserade den här i min gamla blogg. Gillade boken jättemycket men har inte sett teveserien. Tänke avvakta tills jag läst alla delar först.