En ny ”elegant crime” från Denise Rudberg och som man förstår av titeln är det den tredje boken om åklagarsekreteraren Marianne Jidhoff.

Jag gillar karaktärerna i den här serien, men jag stör mig lite på att det känns så orealistiskt. Även om det är en högst hemlig utredningsgrupp så tror jag inte att en åklagarsekreterare skulle ingå i den, hur mycket jurist hon än är i botten. Denna gång är caset en högt uppsatt och mycket folkkär politiker som hittas mördad i sitt hem, och två kvinnor som mystiskt försvinner.

När jag tänker tillbaka på boken (det har gått ett tag mellan utläsning och recension) så blandar jag ihop denna med Liza Marklunds Lyckliga gatan. Jag vet inte vad författarna skulle tänka om den jämförelsen men det är väl ingen höjdare att bli ihopblandad?