Den här boken är verkligen sjukt spännande!

Christine förlorar minnet varje natt när hon sover. Varje morgon vaknar hon och vet inte var hon är – och hon känner inte igen mannen bredvid i sängen (hennes man Ben). De senaste tjugo åren eller så är borta. Under dagarna kan hon dock minnas vad hon gör, och ibland kommer hon ihåg saker från sitt tidigare liv. Hon går i behandling flera gånger i veckan hos en neuropsykolog som har givit henne en dagbok som han tror han hjälpa henne att få tillgång till sina minnen, för han är övertygad om att de finns där. Dagboken är dock hemlig för Christines man och doktorn får ringa henne och berätta var hon gömt den, så hon kan ta fram och skriva i den.

I smakebiten har hon precis tagit fram den igen:

I feel nervous. I do not know what this book will contain. What shocks and surprises. What mysteries. I see the scrapbook on the coffee table. In that book is a version of my past but one chosen by Ben. Does the book I hold contain another? I open it.

The first page is underlined. I have written my name in black ink across its centre. Christine Lucas. It’s a wonder I haven’t written Private! beneath it. Or Keep out!

Something has been added. Something unexpected, terrifying. More terrifying than anything else I have seen today. There, beneath my name, in blue ink and capital letters, are three words.

DON’T TRUST BEN.

There is nothing I can do but turn the page.

I begin to read my history.

För fler smakebitar, kika in hos Flukten fra virkeligheten!