Etikettarkiv: Kristina Appelqvist

Kristina Appelqvist – Den svarta löparen

Debutroman – en ganska bra sådan! Mycket bättre än De blå damerna (Appelqvists fjärde bok) som jag recenserade här.
den_svarta_loparen.indd
Huvudpersonerna; rektorn för Västgöta Universitet Emma Lundgren och polisen Filip Alexandersson, är sympatiska båda två och Kristina Appelqvist beskriver dem ganska bra. Sedan att det är mycket klichéer i persongalleriet är en annan sak. Mördade Vera – en sådan person (eller fragment av) kan nog de flesta som arbetat inom en myndighet eller statlig förvaltning se framför sig. De flesta personerna känns dock lite karikerade.
Den svarta löparen läste jag under min solsemester och i solstolen var den riktigt bra, jag kommer på mig själv med att vilja läsa mer av Appelqvist. Detta trots att jag dissade henne lite min recension av De blå damerna när jag jämställde henne med Camilla Läckberg som jag förvisso läst nästan allt av men som jag inte håller så högt i aktning rent språkligt. Men nu tycker jag att Appelqvist är bättre än Läckberg, då många av de språkliga missarna från De blå damerna inte finns i Den svarta löparen. Är det inte konstigt att en debutbok är bättre än en fjärde bok?!
Det kan bero på att karaktärerna inte tål så mycket upprepning. Den här boken skulle gott och väl kunna vara en isolerad historia. Som sådan är det tänkbart att det skulle kunna hända, men när ett mord om året inträffar i Skövde, som har koppling till universitetet – då börjar det likna Midsomer Murders och Fjällbacka… Det är väl i och för sig inte realism man är ute efter när man läser sådana här pusseldeckare…
Jag tror Appelqvists (och många andras) eventuella talang att skriva pusseldeckare kommer sig bättre till pass om hon skulle skriva enskilda mysterier som inte alla har koppling till Västgöta Universitet. Men med det sagt, så har jag ju inte läst de två och tre i serien. Jag kanske får göra det och återkomma…
Andra som bloggat om boken är Annika och Fröken Humla. Finns bland annat hos Adlibris och Bokus.
Den svarta löparen, 2004, 299 sidor (pocket), Pocketförlaget
Annonser

Från en bok i veckan till en bok om dagen

… hur lyckas man med det? Jo, man åker på solläs-semester såklart!

Jag har varit på varma soliga Gran Canaria en vecka. Därav en del repriserade inlägg och utebliven bokbloggar-interaktion. Jag har legat vid poolen och läst, suttit på balkongen (lyssnat på vågornas brus) och läst, badat i havet, varit på några utflykter, tränat på hotellets gym och haft det finfint.

Så skönt men kontrastrikt att åka från 25 plusgrader och solsken till 20 minusgrader och en massa snö.

Böckerna som lästes var:

Edmund de Waal – Haren med bärnstensögon (Bokcirkelbok. Fascinerande historia men jag trodde den skulle vara annorlunda)

Belinda Bauer – Mörk jord (Har hört mycket gott om Bauer och jag ser fram emot att läsa annat av henne)

EL James – Femtio nyanser av honom (endast påbörjad. Orka, liksom…)

Åsa Nilsonne – Tunnare än blod (Författarfemma. Första boken om Monika Pedersen, tror de andra var bättre)

Jeanette Winterson – Fyrväktaren (Lånade från hotellets bokupplag, bra!)

Chimamanda Ngozi Adichie – Lila Hibiskus (Boktolva. Så fascinerande berättelse. Ser fram emot att läsa mer!)

Kristina Appelqvist – Den svarta löparen (Lånade från hotellets bokupplag. Mycket bättre än De blå damerna)

Erlend Loe – Doppler (Inte så imponerad)

Ann Rosman – Fyrmästarens dotter (Hört mycket gott om Rosman också, det riktigt kliar i fingrarna efter nästa bok!)

Ganska bra saldo för en vecka tycker jag. Trots snö och kyla är det skönt att vara hemma igen. Skönt att komma in i normala rutiner igen (ack, havregrynsgröt!) och klappa spinnande katter. Borta bra men hemma bäst alltså.