Carol Goodman – De döda språkens sjö (minirecension)

Jane Hudson tar anställning som latinlärare på internatskolan Heart Lake där hon själv var elev en gång i tiden. Hon beundrade sin latinlärare hon hade då, som man bara kan när man är i tonåren. Hon umgicks intensivt med bästa vännerna Matt och Lucy men de dog under tragiska och delvis oklara omständigheter. Nu när hon själv är lärare ser hon en liknande dynamik mellan några av sina elever. Håller historien på att upprepa sig?

the-lake-of-dead-languages

Annonser

Glöm inte reflexen!

Jag blev taggad av Bokdivisionen att skriva detta inlägg om reflexer. Tack säger jag och här kommer det!

Jag är världens bästa reflex- och lampanvändare i stallet. Jag har reflexjacka, reflex på hjälmen, pannlampa på hjälmen, reflexer på mina shortchaps (typ som lösa stövelskaft). Hästen har också reflexer när vi är ute: En reflex på varje ben, reflextäcke med en del som går över bringan, SAMT små lampor på sadeln. Stundtals har hästen även min reflexjacka på sig:

reflexjacka

Jag skulle bara kolla att hon inte var rädd för att ha konstiga grejer på sig, men hon fattade inte vad som skulle vara så läskigt, tyckte nog bara att jag var knäpp 🙂

När jag inte är i stallet är jag dock ganska dålig på reflexer. Jag har en liten på handväskan men eftersom jag inte har bytt till vinterjackan ännu (fortfarande varmt i Stockholmsområdet ju!) så har jag inga reflexer på jackan. Dumt va? På vinterjackan har jag i alla fall reflexer som hänger ner från fållen så de dinglar och rör sig när jag går.

Jag ska hänga över reflexerna till rätt jacka, jag lovar. Så mycket som jag svär när jag kör bil och ser folk utan reflexer, och så är jag likadan själv.

Tack för taggen, Bokdivisionen!

Månadsrapport: Oktober

Min läsning fortsätter att gå på sparlåga. I oktober läste jag ut två böcker:

Julia Dahl – Invisible City, som jag tyckte väldigt mycket om, recension här.

Sedan fick jag ett recensionsexemplar av Gabriella Ullberg Westin – Ensamfjäril, som jag har varit dålig och inte recenserat. Men jag tyckte om den, mer än jag trodde att jag skulle! En lovande debut.

Jag har en önskan om att läsa mera, och jag vet inte riktigt varför det inte blivit så. Jag bekymrar mig inte så mycket om det, det är som det är liksom.

Bokbloggsjerka om intressanta nyhetsbrev och sajter

I helgens jerka berättar Annika om ett intressant nyhetsbrev hon får, och frågar om vi har några tips på andra nyhetsbrev eller sajter för boknördar.

Jag har inte så mycket att komma med faktiskt, utan får hoppa runt bland de andra inläggen och få inspiration. Jag får förvisso nyhetsbrev från de stora nätbokhandlarna, men de är inte så värst inspirerande.

Bloglovin’s daily feed är i så fall mer inspirerande eftersom jag följer en massa spännande bloggar men det är inte alltid jag tittar igenom hela. För mig som hästnörd finns det en massa facebookgrupper om utrustning, inriktningar, träningar och sådant som jag kan få inspiration av men det har jag inte sett på boknörds-sidan. Där är nog andra bokbloggar min största inspiration!

Bokbloggsjerka: Läser just nu

Skönt med en enkel fråga i helgens jerka! vilken bok/vilka böcker håller du på att läsa just nu?

Jag läser två samtidigt för tillfället faktiskt! Rainbow Rowells Eleanor & Park som vi håller på med i vår lilla bokklubb, och så har jag fått ett manus att läsa, jättekul!

Det är uppföljaren till Hur jag besegrade mina hjärnspöken, Balansgång på slak lina över parmesanträsket. Roligt att få det förtroendet! Hittills är den lika smart och rolig som den förra!

Att inte veta någonting om en bok

I veckans bokbloggsjerka ställer Annika frågan:

Vilken bok bör man inte veta någonting alls om innan man själv läser den?

Det är ju detta som är det knepiga med recensioner och baksidestexter! Det finns så klart många böcker man absolut inte ska veta allt om innan man läser, men jag kan inte komma på någon man inte borde veta någonting alls om. Jag tror inte att jag skulle läsa en bok jag inte visste något alls om faktiskt. Även om någon rekommenderade den och sa att den var helt fantastiskt bra.

En bok jag är glad att jag inte visste alla turer i, är The Pursuit of Happiness av Douglas Kennedy.

Julia Dahl – Invisible City

Vad roligt att upptäcka en ny bra författare! Och vilken tur att jag läser bokbloggen Fru E:s böcker, annars hade jag inte upptäckt Julia Dahl.

invisible-city

Invisible City är Julia Dahls debutbok. Hon är amerikan med svenska rötter och bosatt i Brooklyn. Huvudpersonen Rebekah Roberts har just gått ut college i Florida där hon växte upp och har tagit sig till New York City med sin bästis för att där försörja sig som journalist. Hennes mamma övergav pappan och Rebekah när Rebekah nyfödd, för att återgå till sitt religiösa liv. Mamman var chassidisk judinna från Brooklyn (därav stavningen på Rebekahs namn) och har inte haft någon kontakt med Rebekah eller pappan sedan dess.

Rebekah får möjlighet att för sin tidning (där hon är en ”stringer” typ frilans/vikarie) bevaka mordet på en chassidisk kvinna som hittas mördad på en soptipp. Det visar sig att New York-polisen ibland släpper ifrån sig utredningar till grupper inom det chassidiska, mycket konservativa och stängda samhället. Kommer de att dölja vad som hänt? Kommer en mördare att kunna gå fri? Rebekah kan inte släppa historien, och gräver vidare i den, till synes för tidningens räkning men kanske lika mycket för sig själv. Hon söker svar och sammanhang kring sin mor på någon nivå också.

Den här deckaren har nästan allt, tycker jag. Ung, smart kvinna reder sig själv i den stora mytomspunna staden. Fängslande skildringar av den intressanta judisk-ortodoxa kulturen (rekommenderar också Ok, Amen av Nina Solomin) som inte blir utifrån ”titta på de där konstiga herrarna i lockarna-perspektivet” utan som tränger in, kanske inte på djupet men på en mer familjr nivå, intrigen till trots.

Rekommenderar verkligen denna fina debut av Julia Dahl! Läs också min inspirationskälla, Fru E:s recension!

Jag läser helt oplanerat

Så lyder mitt svar på veckans bokbloggsjerka hos Annika.

När jag ger mig på att planera går det bara åt pipan. Jag blir aldrig sugen på att läsa de böcker som ligger på sängbordet och jag kan säga redan nu att jag kommer misslyckas kapitalt med utmaningen boktolvan, till exempel. För mig funkar det bäst att läsa precis vad jag känner för och inte försöka styra läsningen det minsta, precis såsom jag läste innan jag började blogga om det! 🙂