Detta är den tionde boken om Dr Ruth Galloway och jag tror det är en av de bättre, faktiskt. Eller så är det bara för att jag har den senaste bäst i minnet? Den knyter an till den allra första boken – The Crossing Places.

The Stone Circle utspelar sig 2016, och precis som i den första boken (skriven 2009) får kommissarie Harry Nelson anonyma brev som påminner om de som han fick då, men personen som skrev breven då är ju död?

Ruth hittar ett skelett vid en utgrävning, och det visar sig vara nutida (med arkeologiska mått mätt). Benen tillhör Margaret Lacey, som försvann trettio år tidigare. Polisen öppnar utredningen igen.

The Stone Circle är full av referenser till The Crossing Places, men jag tycker inte det känns återanvänt eller fattigt. Tvärt om blir jag som nykär i Ruth, saltängarna, vädret, och Nelson. Dessa deckare är spännande på en perfekt nivå för mig som är lite känslig för stress och alltför uppskruvad spänning. Jag har börjat läsa om serien från början och kan verkligen gratulera dig som inte har läst den än – du har många timmars härlig läsning framför dig!