Etikettarkiv: Kristina Ohlsson

Bokstavsutmaning: F

Malins bokstavsutmaning tuffar vidare och vi har kommit till F.

Författare på F: Gustave Flaubert.

Jag har inte läst Madame Bovary ännu, men har den hemma. Jag ska läsa lite klassiker i vår, det ska bli spännande!

Bok på F: Femtio nyanser-triologin.

Den är poppis och har lästs av miljoners miljoner människor, jag läste ca 100 sidor men det var inte riktigt min grej. Men jag är lite nyfiken på den här romance-vågen och skulle gärna läsa något av Simona Ahrnstedt, som jag hört mycket gott om.

Karaktär på F: Fredrika Bergman, en av huvudpersonerna i Kristina Ohlssons deckare.

Jag ser verkligen fram emot Ohlssons fjärde bok, Davidsstjärnor, som ska komma i vår! Kristina Ohlsson skriver ganska klassiska polisdeckare, men det är något med dem som gör dem bättre! Fredrika Bergman är civilanställd inom polisen, vilket inte är alldeles lätt. De ”riktiga” poliserna tycker hon är knepig, men hon visar sig vara en mycket kompetent utredare. Ohlsson skriver täta, spännande deckare som jag verkligen kan rekommendera!

Annons

Från A till Ö – O som i Kristina Ohlsson

I denna kategori tänkte jag presentera författare från A till Ö, med syftning på efternamnet. Hoppeligen har jag alfabetet täckt med böcker!

Det finns många svenska, unga, välutbildade, kvinnliga deckarförfattare nu. Det är kul tycker jag. Alla är dock inte bra men Kristina Ohlsson tycker jag är superduktig. Jag har läst alla hennes fyra böcker hittills: Askungar, Tusenskönor, Änglavakter och Paradisoffer med stor behållning och stor svårighet att slita mig från dem för att göra annat. Typ åka till jobbet. Hennes femte bok, Davidsstjärnor, kommer i vår och jag ser mycket fram emot den (=recensionsexemplar, ja tack!).

Hjältinnan i böckerna, Fredrika Bergman, är civilanställd inom polisen och som sådan har hon det ganska tufft. Hon är ju inte någon ”riktig” polis och kollegerna förväntar sig inte att hon ska fatta galoppen eller tillföra något till gruppen. Men se det gör hon. Jag gillar henne, men hon är lite märklig, en outsider.

Kristina Ohlsson skriver ganska klassiska polisromaner, men det är något med hennes skrivande, karaktärerna, drivet som gör att de känns moderna. Och som sagt väldigt spännande. Paradisoffer är den som jag tyckt minst om, men det är mest för att jag inte är så förtjust i ”kamp-mot-klockan” böcker. Jag har recenserat den här.

Gillar du Kristina Ohlsson? Vill du tipsa om någon annan bra författare på O?

Böcker i regnbågens färger!

Jag har gjort en regnbåge med (pocket)böcker, en idé  jag hittade hos Nilma. Den har kanske gått runt på bokbloggarna ett tag, men vad gör det. Kul idé tycker jag!

bild-1

Lena Andersson – Du är alltså svensk? (inte läst)

Douglas Kennedy – Ett alldeles särskilt förhållande (läst, helt ok, inte den bästa Kennedy)

Morag Prunty – Dancing with mules (helt ok irländsk chick-lit)

Jeffrey Eugenides – Middlesex (märkligt och bra!)

Jill Mansell – A walk in the park (riktigt bra chick-lit)

Sophie Kinsella – The undomestic godess (Kinsella är ju alltid Kinsella, detta var den första jag läste av henne, gillade mycket)

Harlan Coben – Tell no one (gillade Coben ett tag, men länge sedan jag läste något nu)

Marisha Pessl – Fördjupade studier i katastroffysik (köpte pga det fina omslaget. Tror egentligen det är något jag skulle gilla, men kom inte riktigt in i den)

Kristina Ohlsson – Askungar (Spännande! Gillar ju Ohlsson mycket)