Till och från har jag litet svårt med sömnen, och ibland märker jag att jag sover sämre – sömnen blir skörare och jag blir väldigt lättväckt – om jag läser en väldigt spännande bok. Spännande i meningen nervkittlande, läskig, stressig.

Det känns som att många deckare på senaste tiden är sådana, nervkittlande bladvändare där man omedvetet håller andan. Som Louise Boije af Gennäs Blodlokan exempelvis. Men en bra bok, inte heller en bra deckare, måste ju inte vara spännande på det sättet (även om det är svårslaget ibland!) Småputtriga pusseldeckare är ett bra exempel på en ospännande bok som ändå är stimulerande att läsa. Omväxling förnöjer!

I denna genre har jag nu återupptäckt Agatha Christie. Inte för att jag någonsin glömt henne… Jag såg att Bookmark förlag skulle ge ut Konstiga huset, och det gav mig idén att läsa om några gamla favorit-Christie. Men det blev snarare så att jag upptäckte flera nya! Jag har nu läst Dolken från Tunis och En dos stryknin, vilka jag inte läst tidigare. Hon var ju ganska produktiv om man säger så…

Det är så skönt att kunna läsa deckare och ändå sova gott om natten!