Månadsarkiv: augusti 2013

Dagens bästa tips – Tillbaka till henne 19 kr

Under sommaren har Bokon haft bra pris på e-böcker, varje dag sänks en bok till 19 kr. Inte illa!
Idag har de Sara Lövestams Tillbaka till henne för 19 kr, så passa på nu!

tillbaka till henne

Jag håller fortfarande på med den men blir nog klar imorgon. Jag gillar den jättemycket. En smakebit finns här om du är nyfiken på hur hon skriver.

E-böcker alltså… Det kommer nog bli många sådana för mig i höst.

Dels har jag laddat ner några från Bokon under sommaren, dels är två av mina tre på tre-böcker i e-boksformat, och igår fick jag Wolf Hall av Hilary Mantel i pdf av snälla Weyler förlag. Tack!

wolf-hall

Jag är extremt sugen på att börja läsa Wolf Hall NU men jag tror att jag ska ta någon kortare bok efter Tillbaka till henne som är 583 sidor. Den är jättebra men jag blir faktiskt lite rastlös av att läsa tegelstenar har jag märkt.

Annons

Omslagsonsdag: Träd

Onsdag på en torsdag igen, jag vill kanske hålla kvar lite av dagvillheten från semestern. Veckans omslagstema hos Bokpotaten är i alla fall träd. Jag tyckte det var lite svårt att hitta, faktiskt.

Den svenska översättningen av Tell the Wolves I’m Home (min recension), Låt vargarna komma, kommer också ha träd på omslaget. Och jag var med på fejan och röstade fram att det skulle vara blått!

tell the wolves

låt vargarna komma

Även Jellicoe Road av Melina Marchetta (min recension) har träd på sig:

jellicoe road

Och Mördaren ljuger inte ensam:

mördaren ljuger inte ensam

Åsa Larsson – Till offer åt Molok

Åsa Larsson fångade mig från första raden med denna bok!

molok

Jag läst den första av hennes tidigare böcker om Rebecka Martinsson, Solstorm, men den fångat mig inte direkt. Nu får jag kanske läsa ikapp hela serien!

I Till offer åt Molok bor Rebecka Martinsson i den lilla norrländska byn Kurravaara, i sin farmors gamla stuga. Hennes kille Måns bor i Stockholm och förhållandet är inte precis toppen. Rebeckas båda föräldrar är bortgångna och hennes granne, gamle Sivving, fungerar lite som en pappa eller farfar för henne. Hon är också god vän med polisen Krister. Av honom har hon fått schäfervalpen Snorvalpen och så har hon tagit hand om den gamla tiken Vera, genom jobbet. Det verkar som att Rebecka ganska nyligen kommit tillbaka till jobbet och världen efter att ha varit ganska rejält sjuk, psykiskt. Jag vet inte detaljerna, jag får väl läsa mig ikapp dem, som sagt.

Sol-Britt Uusitalo dör, hon blir mördad i hemmet. Hemmet hon delar med sin sonson Marcus. Hon tar hand om sonsonen sedan hennes son dog i en smitningsolycka tre år tidigare. För några månader dog Sol-Britts pappa Frank, han blev björnriven. Boken inleds med att man hittar mänskliga kvarlevor i en björn det varit skyddsjakt på, efter att den hade rivit en hund i en hundgård. Värst vad Sol-Britts släkt verkar dö! Hennes farmor, som vi får läsa en del om, blev förresten också mördad, ihjälslagen. En slump, kanske? Men Rebecka Martinsson har lärt sig att ”Hata slumpen” och börjar gräva i de gamla dödsfallen. Hon hittar ett motiv och råkar själv i livsfara…

Som sagt, Till offer åt Molok fångar mig från sida ett. Jag fullkomligt slukar berättelsen och gläds åt att den är så skickligt skriven. Avsnitten från tidigt 1900-tal (om Sol-Britts farmor Elina) ger härlig färg åt hela berättelsen och miljön och allt sammantaget får jag den där känslan jag får av bra böcker, att jag vill resa dit. Nästa sommar i Kiruna, kanske?

Åsa Larsson är jurist och vet vad hon skriver om, i stort sett och det ger berättelsen trovärdighet utöver färgen hon målat den i med sin berättarkonst. Fast jag hakar upp mig på att åklagaren (Rebeckas chef) skriver domar. Så går det faktiskt inte till. Men frånsett den detaljen är jag helt såld. Inom kort kommer jag nog att köpa de första delarna i serien om Rebecka Martinsson också.

Andra som läst och tyckt är Susanne Kleman, Zelly och Vargnatts bokhylla.

Köp den på Adlibris eller Bokus till exempel.

Till offer åt Molok, 388 sidor (inbunden), Albert Bonniers förlag 2012.

Top Ten Tuesday: 10 saker som underlättar bokbloggandet

I veckans Top Ten från The Broke and the Bookish är uppdraget:
Top Ten Things That Make Your Life As A Reader/Book Blogger Easier

toptentuesday

1. WordPress är ju själva grunden för min bokblogg.

Jag vet inte varför jag fastnade för just detta bloggverktyg, men jag tror det var att jag hittade ett snyggt tema. Sedan dess har jag ändrat på det några gånger och funderar på att ändra igen… WordPress finns även som app och användarvänligheten i för iPhone och iPad är bra.

2. Min iPad

Vi (jag) köpte en iPad mini på semestern och jag återupptäckte e-böcker. I paddan har de samma layout som i vanliga böcker, vilket jag uppskattar.

3. Letto-plattan

Den är skönare att läsa på än paddan, men betydligt mindre användningsbar.

4. Bokhandlar (på nätet)

Jag brukar länka till nätbokhandlar (sidan för boken) som visar blogglänkar och på det sättet genereras trafik tillbaka till mig. Och så hittar jag ju själv andras recensioner enkelt på det viset, om jag vill läsa dem eller länka till dem.

5. Läsare och bokbloggare som länkar och kommenterar och bidrar till att göra min blogg till en trevlig plats.

Jag är glad över att bokbloggar inte har en massa otrevliga och dryga kommentarer som andra typer av bloggar kan ha.

6. Bokbloggare som har regelbundna memes/utmaningar

Såsom Lyrans tematrio, Annikas Bokbloggsjerka, Top Ten Tuesday… De bygger upp en fin gemenskap. Det är kul att läsa andras reflektioner över samma frågor man själv svarat på.

7. Förlag som inkluderar även (mindre) bokbloggar på sina sändlistor så man får ta del av nyheter och som glatt erbjuder och skickar recensionsexemplar.

I början kände jag mig lite tjyv- och skojaraktig när jag beställde/bad om recensionsexemplar, men även en relativt liten blogg kan ju sprida information om (=marknadsföra) en bok till en ganska stor krets.

8. Facebook, Twitter och Instagram

Jag kan lätt följa bokbloggare, förlag och göra det lätt för mina läsare att följa mig.

9. Läsdagboken som jag för i Numbers (excel för Mac).

Där antecknar jag bland annat hur många sidor boken är på, författares nationalitet, var den utspelar sig och vilket språk jag läst boken på. Kul med statistik-nörderi!

10. Mitt eget bibliotek

Jag bloggar oftast i biblioteket, det är så härligt och praktiskt att vara omgiven av böcker när man skriver!

Tematrio: sommarens läsning

I veckans tematrio frågar Lyran efter vår bästa sommarläsning. Igår berättade jag vad jag läst under semestern, men sommaren är ju längre än så!

Två av tre bästingar lästes dock under semestern:

1. Rona Jaffes Det bästa av allt, som jag blev väldigt förtjust i.

det bästa av allt
2. Åsa Larssons Till offer åt Molok, som både fångade mig direkt och gav stor mersmak. Recension kommer under veckan!

molok
3. Elly Griffiths Dying fall, som kanske var den bästa Galloway-boken hittills.

dying fall

 

Det var inte helt lätt att välja ut tre böcker ur sommarens skörd, jag har läst mycket bra tycker jag! Det var rätt nära att Lauren Grahams Someday, Someday, Maybe kom in på listan, så den fick vara med på ett litet hörn ändå.

Semestern 2013 i böcker

Semestern känns så kort när den är över och jag hade gärna varit ledig en vecka till. Men när jag går igenom vad jag har läst känns det annorlunda!

Den första boken jag läste ut på semestern var Vass egg och det känns som att det var evigheter sedan…

vass egg

Jag tyckte om Flynn men blev inte störtförälskad. Jag vill dock läsa Dark Places men det blir på engelska för översättningen av Vass egg lämnade verkligen övrigt att önska!

Jag hade ju amerikansk månad i juli och fortsatte med The Crazy School av Cornelia Read. Det kommer definitivt bli fler av hennes böcker i framtiden!

thecrazyschool

Efter tok-skolan var det dags för lite dålig romance, Älska av Sylvia Day. Den hade jag kunnat vara utan faktiskt!

älska

Sedan klämde jag en gammal hyllvärmare, Douglas Kennedys The Dead Heart. Den var bra, ganska olik hans andra böcker tyckte jag.

the dead heart

Sista boken ut i juli var Rona Jaffes Det bästa av allt och den fick avsluta det amerikanska temat. Jag gillade den väldigt mycket, den kommer nog vara med på listan över årets bästa böcker!

det bästa av allt

Så långt det amerikanska temat. Första boken i augusti var Döden, den avslutande delen i Jonas Gardells trilogi Torka aldrig tårar utan handskar. Mycket bra, engagerande och hemsk bok! Recension kommer den 26 augusti.

tatuh3

Sedan gav jag mig på en författare från min författarfemma, alltså en gammal favorit. Louise Boije af Gennäs Blå koral, nummer två i en planerad trilogi som utspelar sig under millenniets första decennium.

blå koral

Semesterns första fackbok var 5:2-dieten, vars recension har genererat mycket trafik till bloggen. Kul!

5 2 dieten

Sedan läste jag den första boken i Avdelning Q-serien av Jussi Adler-Olsen, Kvinnan i rummet. Den var helt ok. Inte jättebra eller speciell, men jag har nummer två och tre hemma och de blir väl lästa vad det lider.

Kvinnan i rummet

Den sista helt utlästa boken på semestern blev Till offer åt Molok av Åsa Larsson. Jag fastnade från första sidan, så härligt! Detta är den femte boken om Rebecka Edvardsson och jag hade tidigare bara läst den första. Lite fel ordning alltså men jag har lånat hem nummer två till fyra och känner mig jättetaggad på dem!

molok

Tillbaka till henne av Sara Lövestam fortsatte jag med, det kändes naturligt eftersom både den och Till offer åt Molok delvis handlar om lärarinnor i början av 1900-talet. Jag har en bit kvar av Tillbaka till henne, men tycker mycket om den. Och så gnetar jag på med Kampen om Järntronen, förstås. Eftersom det är en bokcirkel-bok vill jag inte gärna ge upp den, men efter fyra veckor och å150 sidor någonting har jag inte alls kommit in i den, så vi får väl se.

Vad har jag gjort mer på semestern än läst böcker då?

Tja, det vanliga. Klappat om mina katter, umgåtts med min man och varit i stallet. Både jag och hästen har tagit det ganska lugnt och det ska faktiskt bli ganska skönt att komma tillbaka till lite mer normala rutiner kring mat, träning och ridning, och kanske lägga på ett extra kol här och där.

Vi har gjort många småturer till släkt, vänner och lantställen och haft lite besök. Badat i havet ett par gånger, bastat, njutit av god mat och dryck. Semestern inleddes med en helg på Åland och avslutades med en helg i Göteborg. Gött!

En smakebit på söndag: Tillbaka till henne

Nu läser jag Tillbaka till henne av Sara Lövestam. Detta är en bok jag varit sugen på hela året, sedan jag läste en recension hos Bokdivisionen. Nu blev det äntligen dags och jag gillar den verkligen!

I stora drag kan man säga att boken handlar om fyra föremål och två kvinnor.

Ett par skor, ett par glasögon, en trälinjal och en brosch.

Hanna, som är trettio-någonting i nutid, i Stockholm, jobbar på arbetsförmedlingen, har en trist pojkvän och en irriterande mamma. Signe, som är lärarinna i Tierp i början av seklet.

tillbaka till henne

Vi får följa de både kvinnorna i vartannat kapitel, och de är skickligt skrivna, för jag vill bara läsa mer och mer om Hanna respektive Signe varje gång det är nytt kapitel.

Jag tänkte bjuda på två smakbitar från den här boken, en från Signe och en från Hanna. Först kommer Signes smakbit:

Signe var inte arg. Hon var förbannad. Runt hennes snabba fötter vaknade jorden långsamt, doften av liv berusade nyss hemkomna fåglar och inspirerade dem till häpnadsväckande arior, medan hoprullade knoppar på marken sträckte sina lemmar för att om bara några dagar veckla ut sig i all sin prakt. Inget av detta märkte Signe. Brevet hon klämde i handen ville hon helst  knöla ihop och slänga i sjön. Det skulle kännas skönt för stunden men inte vara till någon hjälp i världsordningen. Dessutom var avsändaren en förfärligt viktig person. 

Och så Hannas:

Klipp, klipp, klipp, sade Hannas hälar och tår, och asfalten hälsade tillbaka. Klopp, klopp. Hennes steg blev annorlunda. De höga hälarna tvingade hennes höfter att valsa sig fram, men det var inte bara det. Något i skornas konstruktion rätade ut hennes ben, sträckte hennes rygg, forcerade fram en hållning hon aldrig haft.

För fler smakebitar, kika in hos Flukten fra virkeligheten!

Jussi Adler-Olsen – Kvinnan i rummet

Samtidigt som jag började höra en massa bra saker om Jussi Adler-Olsen dök de första tre böckerna om Avdelning Q upp på bokrean, och flyttade in i mitt bibliotek.

Kvinnan i rummet

Kvinnan i rummet är den första boken i serien om Carl Mörck och Avdelning Q.

Efter ett skottdrama där en av Mörcks kollegor dör och en annan skadas, flyttas den något obekväme poliskommissarien Mörck till en helt ny avdelning, tillsatt av politiska skäl för att klara upp gamla brott, så kallade cold cases. Till sin hjälp för Mörck den excentriske assisteten Hafez el-Assad, Assad även kallad. Assads bakgrund är lite oklar och den kommer jag vilja veta mer om längre fram i serien.

Det första kalla fallet Mörck och Assad börjar utreda är politikern Merete Lynggaards försvinnande år 2002. Det är nu år 2007 och den gamla utredningen bringade aldrig någon klarhet i vad som hände henne. Man tror att hon drunknade, för hon försvann i på en färja mellan Danmark och Tyskland. Hon levde ett ganska udda liv efter en traumatisk händelse i ungdomen.

När Mörck börjar utreda fallet börjar det dock hända saker. Det verkar i och för sig som att Merete hade fiender inom politiken, men lösningen på gåtan verkar ligga ganska långt bak i tiden…

Kvinnan i rummet är en spännande deckare av ganska klassiskt polis-snitt. Jag hade hört mycket gott om Adler-Olsen och böckerna om Avdelning Q, så mina förväntningar var ganska högt ställda. Visst levererar boken spänning, men jag saknar ändå något, jag blir inte riktigt engagerad. Men jag kan inte riktigt sätta fingret på vad som saknas! Carl Mörck är så bitter och trött så han är inte så rolig att läsa om, det kanske är det. Jag får väl läsa även Fasanjägarna och Flaskpost från P och se om Mörck piggar på sig lite.

Andra som läst och tyckt är Books on my mind, Hyllan och Annika.

Köp boken hos Adlibris eller Bokus till exempel.

Kvinnan i rummet (Kvinden i buret), 349 sidor (inbunden) Bokförlaget Bra Böcker 2011 

Bokbloggsjerka om klichéer

I veckans jerka undrar Annika:

Finns det någon författare som i ditt tycke kommer undan med de så förhatliga klichéerna?

Det blir ett kort svar denna vecka. Nej.

Jag tror inte att det finns någon författare som i mitt tycke kan komma undan med att skriva dåliga klichéer. Men sedan finns det ju säkert en hel del författare som kommer undan med att skriva klichéer som jag kanske inte uppfattar som dåliga, eller som jag inte uppfattar alls, för att jag gillar dem. Men jag kan inte komma på något bra exempel!

Grönt är skönt!

Bokpotaten har något som kallas för Omslagsonsdag. Idag är det visserligen torsdag men jag hänger på ändå. Jag hittade nämligen några sköna gröna i min bokhylla!

gröna

 

Översta raden

Ethan Hawkes Ash Wednesday, Nick Hornbys En god människa, Jill Mansells A Walk in the Park

Mellersta raden

Elly Griffiths Janusstenen, Denise Minas The End of the Wasp Season, Jane Austens Förnuft och känsla

Nedersta raden

Jeffrey Eugenides Middlesex, Luke Rhineharts Tärningsspelaren, P.G. Wodehouses Blixt och dunder

Grönt är skönt, som sagt! Snyggast, eller mest plocka-upp-på-grund-av-omslaget, tycker jag Ash Wednesday är. Middlesex är inte dum heller men Förnuft och känsla är inte så spännande. Vad tycker ni?