En smakebit på söndag: Blå koral

Jag har precis läst ut Blå Koral av Louise Bojie af Gennäs, men bjuder på en smakebit från den ändå för jag vet inte riktigt vad jag ska läsa härnäst. Antagligen blir det Kvinnan i rummet av Jussi Adler Olsen.

blå koral

Men, Blå koral. Det är del två i en trilogi om vännerna Pella, Stefan, Victor, Sanna, Liv och Jalle som utspelar sig under det nya millenniets första decennium. Högre än alla himlar täckte år 2000-2004 och Blå Koral utspelar sig mellan 2004 och 2007. Den handlar om deras vänskap och relationer, speglar vad som händer i Sverige och världen och om inte annat är det ganska intressant. Min smakebit kommer från sidan 114 där syskonen Stefan och Liv sitter och pratar en kväll. De befinner sig på gården i Småland som Stefan har köpt och håller på att rusta upp. De förlorade sina föräldrar som unga vuxna och jag tycker deras samtal efter middagen fångar precis hur det här (dessvärre vet jag):

”Tänker du ofta på dem?” sa Stefan. ”På mamma och pappa.”
Det blev tyst en stund medan Liv tuggade och funderade.
”Kanske oftare än jag är riktigt medveten om”, sa hon till sist. ”Det är inga långa tankar, mer som impulser. En minnesbild här, en skärva där. Jag associerar till dem ganska hastigt, som nu med maten, och sedan tänker jag på något annat. Det är tretton år sedan, det är väldigt länge.
Stefan sa ingenting.
”Du då?” undrade Liv. ”Tänker du på dem?”
”Jag tänker nog mest på vad de går miste om att uppleva”, sa Stefan. ”Och vad vi går miste om att visa dem. Som den här gården, till exempel. Jag skulle ha älskat att få ha dem här.”

Louise Boije af Gebnäs är en ganska pratig författare och ibland är hennes dialoger lite krystade och högtravande. Men den här, som sagt, är precis på pricken.

Om du vill läsa flera smakebitar, titta in hos Flukten fra virkeligheten! Trevlig söndag!

Annons

15 reaktioner till “En smakebit på söndag: Blå koral

  1. Vilken fin smakbit, jag förlorade min pappa när jag var väldigt ung så jag känner igen känslorna och tankarna i dialogen.

  2. Takk for fin smakebit! Virker som ein interessant trilogi. Enig i at dialogen skildrer treffende det å savne sine foreldre (for min del min pappa). Og opplevelser ein ikkje får delt med dei.

  3. Dette var ukjente bøker for meg. Men jeg opplever ofte at engelskspråklige bøker blir oversatt til svensk, men ikke norsk. Eller at svenske bøker ikke blir oversatt (Dumt!). I sommer har jeg vært i Sverige og kjøpt med meg hjem noen av de bøkene, så nå skal jeg endelig få lest endel bøker jeg ikke trodde jeg skulle få tak i 🙂
    Ønsker deg en fin søndag!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s